Kombination av sinnesintryck – en kraftfull grund för inlärning

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Barn med avvikande talutveckling har alltid berört och inspirerat mig, och jag är intresserad av olika alternativa sätt att kommunicera på. Jag började läsa lingvistik på universitetet och har två magisterexamina: en med datorlingvistik som huvudämne och en annan med fonetik som huvudämne. Min handledare behövde någon som skulle konstruera ett nonsensspråk som liknar svenskan men orden betyder inget. Vi använder oss av ett nonsensspråk som vi kallar för ”Svensiska” i våra studier för att försäkra oss om att barnen inte har hört orden förut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat över 300 spädbarn mellan tre och tjugo månader gamla, och har genom att bland annat mäta deras ögonrörelser undersökt i vilken utsträckning de kan koppla samman ord och objekt. Det finns fyra stora teoretiska frågor som mina specifika forskningsfrågor utgår från. De handlar om hur barns sätt att varsebli omvärlden skiljer sig från de vuxna, om perception av tal kontra icke tal, om typisk kontra atypisk talutveckling och om perception av tal hos människan kontra andra däggdjur. Jag har gjort fyra studier och i några av dem har jag använt mig av nonsensspråket Svensiskan. När vi talar med barn använder vi oss av en särskild talstil (barnriktat tal) med många upprepningar som skiljer sig från det sätt vi talar med vuxna. Det har en speciell effekt och i min första studie har jag har tittat på vilken betydelse upprepningarna har inom det barnriktade talet. Ett barn som ligger i magen kan, från och med femte månaden, uppfatta ljud filtrerat genom mammans vävnader och det är mest melodin som det uppfattar. Det är precis den melodin som barnen verkar gilla när de är nyfödda. När vi använder oss av barnriktat tal så går rösten upp och ner i tonhöjd och det är något vi gör spontant – man kan säga att vi slår in talet i ett attraktivt paket. I den andra studien har jag undersökt hur barn lär sig att förstå svårare ord som adjektiv. I den tredje studien har jag tittat på om barns perception är samma som vuxnas, om de är lika snabba att processa tal. Vuxna personer börjar processa ett ord redan när vi hör början på det, vi gissar vad en person ska säga och våra gissningar bygger på en omvärldskunskap. Jag var intresserad av att veta när det händer med barn. Det visade sig att deras perception är mer holistisk, de måste höra hela ordet innan de uppfattar vad det refererar till. När barn är mellan sex till åtta månader har de ännu inte börjat processa ord från ”vänster och höger” som vuxna gör, de hittar exempelvis inte en bil med blicken om jag endast säger ljudet b. I den fjärde studien har jag tittat på vad det är barn tittar på när en person artikulerar och om barnet kan koppla samman ljud och person.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Mina resultat visar att spädbarn lär sig begrepp och ord genom att kombinera olika sinnesintryck som syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Jag kunde se att barnen vänder blicken mot ett objekt jag frågar efter trots att jag använder ett nonsensspråk. Från början kan det vara luddigt och barnen kan associera fel ord till fel saker, men kan senare lätt ändra strategi. En kombination av sinnestryck är en kraftfull grund för inlärning. Om man exempelvis ska lära sig vad en motorcykel är kan begreppet byggas upp av hur en motorcykel ser ut, hur den låter etc. Min studie visar även att spädbarns inlärning sker relativt snabbt och utan ansträngning. Inlärningen sker i vuxnas närhet med hjälp av det barnriktade talet med många upprepningar. När vi talar barnriktat tal verkar vi till en början överdriva vokaler. När vi talar till lite äldre barn använder vi oss av tydligare konsonantkontraster – det rör sig om finfonetiska saker som vi gör helt omedvetet men som innebär en slags anpassning till barnet. Ofta undrar man vad som är orsak till de symptom man ser när det gäller barn med atypisk talutveckling. Tidigare studier har föreslagit att orsakerna är lokaliserade till ett specifikt språkligt system. Men den sårbarheten som finns hos barn med försenad talutveckling kan man, genom att till exempel öka stressen i en testsituation eller genom att lägga på brus som försvårar hörbarheten, även introducera hos barn med en typisk talutveckling vilket pekar på att flera delar av det kognitiva systemet kan vara involverade. Om man simulerar en kognitiv belastning så visar även typiskt utvecklande barn ofta längre svarstider i en testsituation.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Kraften i inlärningen. Det finns många som antar att vi har en speciell språkgen som vi föds med, men vår forskargrupp är mera inriktad på att människan har en del biologiska förutsättningar som är viktiga för talet. Således intresserar vi oss mer för hur långt man kan komma genom att sätta samman sensorisk information – det är något man delvis förbisett i tidigare forskning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat kan exempelvis hjälpa föräldrar att få kontakt med barn som har sent tal, eller ge dem tips på hur man kan kommunicera med dem. Det rör sig om grundforskning och har ingen direkt tillämpning, men det är bra att veta hur typisk utveckling ser ut. Har man grundläggande kunskaper kan det leda till att man tidigare kan få syn på vad som är avvikande och på så sätt kan man lättare ställa en diagnos som är viktig för att sätta in relevant hjälp och stödåtgärd.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Det är viktigt med en dialog mellan föräldrar, och skol- och förskolepersonal. De känner barnen på olika sätt och i olika kontext i hem- respektive skolmiljön. I samband med utredning om eventuellt sen eller avvikande talutveckling fungerar information från föräldrar och personal som del av underlag för en diagnos och för att sätta in adekvat hjälp. Jag rekommenderar även fortbildning för lärare.

Åsa Larsson