Ungdomar måste utmanas i sin läsning

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i svenska och engelska i två år och är intresserad av ungdomars läsning, främst deras läsning i skolan. Jag funderade på vilka texter jag som lärare kunde erbjuda eleverna, hur de kunde tänkas tolka texterna och vad som verkade viktigt för dem i en text.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvudsyftet med min studie var att titta på hur pojkar och flickor går till väga när de läser en roman. Vad som verkar vara svårt eller lätt för dem och vad som är viktigt i en text för att de ska bli intresserade och vilja arbeta med den. Jag har studerat fyra åttondeklasser där varje klass fick läsa en roman, eleverna skrev sedan läsloggor och hade boksamtal med lärarna där jag deltog. Dessutom intervjuade jag en tjej och en kille i varje klass. Jag har utgått från ett genusperspektiv: vad det finns för likheter och skillnader mellan tjejers och killars läsning. Jag har även tittat på vilka romaner eleverna får läsa under hela år åtta och i avhandlingen finns det en lång lista på vilka böcker som förekommer.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag kunde se att många av eleverna i de fyra olika klasserna har svårt att sätta sig in ordentligt i en text och göra en tolkning. De har inte fått några litterära verktyg för berättarteknik eller för att kunna analysera och förstå hur en text är uppbyggd. En av klasserna läste Jack Londons Skriet från vildmarken och vissa elever förstod först långt in i boken att det handlade om en hund, de hade även svårt att förstå bokens slut. Många elever gjorde personligt knutna tolkningar, vilket i och för sig inte behöver vara fel, men i skolan måste man kunna gå utöver det som rör ens egen person.

– Man måste lära sig att relatera till andra texter och till omvärlden – det var det många som inte kunde. Att få träning i litterära verktyg och i att läsa olika typer av texter måste ingå i svenskundervisningen. Jag menar att svenskundervisningen ska hjälpa till med att bredda eleverna läsning och att det är viktigt att eleverna lär sig att handskas med olika former av texter. Det är ingen huvudpoäng i min avhandling, men jag tror inte att det fungerar med en litterär kanon i skolan med ett fåtal texter som alla ska läsa. Det ser så pass olika ut i olika klassrum: eleverna har olika kunskaper och erfarenheter med sig in i skolan. Då måste det röra sig om en bredare kanon där man ska läsa texter från några olika författare och epoker. Det tror jag skulle vara bättre, men enligt mig är det inte ett nödvändigt redskap för att undervisningen ska fungera bra. Det är viktigt att man inte bara helt och hållet utgår från elevernas erfarenheter, man kan ha dem som startpunkt men man måste gå vidare och se till att eleverna utmanas och lär sig något nytt.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det talas ofta, på ett traditionellt sätt, om att killar inte tycker om att läsa kärleksromaner och att tjejer inte tycker om att läsa äventyrsböcker, men det stämmer inte på de elever jag träffade.

– En klass läste bland annat Per Nilssons Hjärtans fröjd som handlar om en pojkes första förälskelse, och den fungerade väldigt bra både för pojkar och flickor i den klassen. Det finns en tradition att socialisera in killar i en viss typ av läsarroll och flickor i en annan och det kan lätt bli så i en klass att eleverna triggar varandra. Men i just den här klassen hade ungdomarna en öppen attityd och vågade prata inför varandra om vad de tycker – jag tror det bidrog till att killarna tyckte att det var ok att läsa exempelvis kärleksromaner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis kan lärare och skolbibliotekarier ha nytta av mina resultat. De fyra receptionsanalyser som jag har gjort av olika böcker kan vara bra att använda om man ska arbeta med just de texterna i sin klass. För skolbibliotekarier kan min avhandling vara till hjälp när de funderar över vilka böcker de ska köpa in och vilken litteratur de ska erbjuda eleverna. Jag hoppas även att min avhandling kan få en plats i den svenskdidaktiska och den litteraturvetenskapliga forskningen eftersom det inte har gjorts så många receptionsanalyser på senare år i Sverige.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Mina resultat kan bidra till diskussionen om hur man ska lägga upp litteraturundervisningen. Jag har haft kontakt med ett 90-tal elever och sett hur de arbetar och funderar kring läsning. Som lärare kan man utgå från mina resultat och diskutera med sitt arbetslag vilka genrer och vilka arbetsformer man kan använda sig av i litteraturundervisningen.

Åsa Larsson