Vilken betydelse har bostadsområdet för ungas karriärmöjligheter?
– Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären, säger forskaren Petra Sundlöf. Hennes resultat visar att man löper större risk för att drabbas av låga eller ofullständiga betyg om man bor i ett utsatt område.
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Jag har min grundutbildning inom kulturgeografi, och skrev en magisteruppsats om attraktivitetsproblem och boendesegregation i miljonprogramsområden.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har undersökt boendesegregationens konsekvenser och omfattning i Stockholms bostadsområden. Jag har tittat på om segregationen bidrar till att skapa ojämlika möjligheter för utbildning, sysselsättning och inkomst.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
– Mina resultat visar att bostadsområdet har en viss betydelse, om än begränsad, för hur det går i livet och karriären. Bostadsområdet har mest betydelse för vilken utbildningsnivå du skaffar dig, men det är även beroende av hur länge man bor i ett visst område. Möjligheten att lyckas i skolan är sämre och man löper större risk för att drabbas av låga eller ofullständiga betyg om man bor i ett utsatt område. Jag kunde även se att kvinnors möjligheter och karriärer påverkas mer av omgivningen än männens. Jag har inte funnit någon bra förklaring för det mer än att killar generellt sett tar större plats i skolan och tjejerna lättare glöms bort. Bor man i en socioekonomisk stark omgivning med en hög genomsnittlig utbildningsnivå har man bäst chanser att uppnå en hög utbildning.
Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?
– Att risken att drabbas av låga betyg var så mycket högre i de här områdena. Det rimmar illa med samhällets och skolpolitikens mål och tänkande om att alla ska ha lika möjligheter. Efter att ha tagit hänsyn till olika faktorer som exempelvis familjebakgrund och individuella egenskaper kunde jag se att alla faktiskt inte har lika möjligheter: de som bor i utsatta områden har sämre möjligheter och det förvånade mig att det var så pass.
Vem har nytta av dina resultat?
– Den framtida samhällsplaneringen. Både när man planerar nya bostadsområden och när man kompletterar befintlig bebyggelse måste man tänka på att skapa en ökad social blandning och bygga områden med olika upplåtelseformer. Det finns ett behov av breda områdesbaserade insatser, man bör rikta sig till hela området som man gjorde tidigare i storstadssatsningen, i stället för att satsa på individbaserade insatser kring segregation – det är mitt recept.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
– Det är svårt att säga, de personer som jag har undersökt är födda 1975 vilket innebär att de gick gymnasiet på 90-talet när det var en annan situation än idag med det fria skolvalet som inte fanns då. Jag tror att man måste satsa mer på skolpolitik och utbildning för att komma tillrätta med målet om lika möjligheter. Det är svårt att uppnå det till hundra procent men man måste öka strävan mot det. I avhandlingen skriver jag mer konkret om olika områdesbaserade program där man riktar in sig på främst grundskolan i utsatta områden. Andra konkreta åtgärder som jag kan tänka mig är ökad språkträning i svenska och utbildning av skolans personal med inriktning på kulturell mångfald. Det är troligtvis väldigt olika från område till område vad man behöver satsa på rent konkret.