Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Det universella dominerar över det språkspecifika

Publicerad:2008-03-10
Uppdaterad:2012-04-16
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Det är mer som förenar andraspråksinlärare oavsett vilket språk det är som skiljer dem åt, säger forskaren Anders Philipsson. Det första språket påverkar inte inlärningsgången i någon stor utsträckning, det verkar vara mer allmänna inlärningsprinciper som gäller.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har jobbat mycket med svenska som andraspråk. Jag var nyfiken på om modersmålet påverkar andraspråket rent strukturellt, eller om det finns mer universella principer när man tillägnar sig ett nytt språk, det vill säga om alla följer samma inlärningsspår.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man tillägnar sig frågesatser och verbmorfologi i svenska som andraspråk. Jag har använt mig av informanter med tre olika modersmål: irakisk arabiska, persiska och somali. Samtliga informanter befann sig i gymnasieåldern och gick på IVIK (Individuella programmets introduktionskurser för invandrare). För att få in ett utvecklingsperspektiv i studien valde jag informanter som befann sig på olika stadier: nybörjarnivå, medelnivå och avancerad nivå. Bland annat ville jag ta reda på hur man uppfattar sitt andraspråk och informanterna fick lyssna på en rad yttranden och ange om de uppfattade dem som frågor.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Det visade sig tydligt att informanterna som befann sig på en låg nivå endast lyckades processa ett ord i taget, och de yttranden som började med ord som liknade frågeord uppfattades som frågor oavsett om de inledande orden var frågeord eller inte. Jag utgick från två olika andraspråksinlärningsteorier, den ena bygger på typologisk markering, och den andra teorin, processbarhetsteorin, är en stadieteori som går ut på att man först måste uppnå en viss nivå för att kunna kliva upp på nästa nivå, det vill säga en fast utvecklingsgång. Man måste först ha koll på ord och deras funktion innan man kan sätta ihop dem och högst upp i hierarkin behärskar man skillnader mellan huvudsats och bisats. Processbarhetsteorin verkar gälla även för den receptiva förmågan, det vill säga förmågan att uppfatta språket man lär sig. Det viktigaste resultat från min studie är att det finns mer som förenar andraspråksinlärare oavsett vilket språk det är som skiljer dem åt.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Även om man kan tycka att det skulle vara lättare att tillägna sig en viss språkstruktur om man har samma struktur i sitt modersmål är det inte alltid så. På ett tidigt stadium använder eleverna sig av helfraser utan att analysera, när de sedan utvecklar sin språkliga behärskning och börjar analysera blir det lättare att de hamnar fel. När de är klara med den analysen hamnar de rätt igen men det tar ett tag. Man talar om en u-formad inlärningskurva, och jag tror att lärare har mycket nytta av att vara medveten om den processen så att man inte misströstar när det står still eller går bakåt för en elev. Som lärare bör man vara medveten om att det som på ytan kan uppfattas som en försämring i språket kan vara ett tecken på att elevens språk är i utveckling, de analyserar mer, ramlar i större fallgropar och språket blir mindre korrekt på ytan, men egentligen är det ett positivt fenomen som oftast tyder på att man är på rätt väg. Det är en dynamisk process, ett uttryck kan vara komplext och om man nystar i det är det lättare att det blir fel – det är ett naturligt steg i språkutvecklingen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Språkpedagoger och läromedelsförfattare kan ha nytta av resultaten men även lärare i moderna språk som jag tror kan lära sig en hel del från andraspråkspedagogiken. Det är viktigt att man har det klart för sig att man inte kan ta upp strukturer som eleverna inte är mogna för. Det är väldigt tydligt att eleverna går från stadium till stadium – man behöver nå en viss nivå innan man kan kliva vidare till nästa. Det är viktig kunskap för lärare att det finns sådana fenomen i språkinlärning, och man ska inte misströsta om eleverna helt plötsligt verkar gå bakåt i utvecklingen, eftersom det kan bero på att de inte är mogna för det stadiet än.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Min främsta målgrupp var andraspråks-teoretiker, samtidigt tycker jag att man i skolan behöver vara medveten om att det verkar finnas förprogrammerade inlärningsgångar hos eleverna och att man inte hela tiden kan förklara saker och ting i inlärarspråket med elevernas modersmål. Det finns andra faktorer som inverkar när man tillägnar sig grammatik. Det är bra om lärare kan bli medvetna om u-kurvan och att det är naturligt att en inlärare har ett stadium där det verkar mycket rörigare än det verkat tidigare.

Åsa Larsson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

NY KURS HOS SKOLPORTEN! En kurs för lärare och övrig personal i grundskolan som behandlar hedersrelaterat våld och förtryck i skolsammanhang. Du lär dig att identifiera hedersrelaterade beteenden, arbeta förebyggande och hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Kursledare är Issis Melin.
Läs mer och boka
Åk F–9
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev