Enligt fysiken finns det väl ingen gud?

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Det blev jag när jag arbetade som fysiklärare på gymnasiet. Jag märkte att många elever tyckte att det var intressant med existentiella frågor, men även att de förknippade ett ateistiskt synsätt med fysiken. ”Fysiken har väl visat att det inte finns någon Gud” frågade en elev mig, vilket ledde till att jag började fundera på hur eleverna såg på relationen mellan naturvetenskap och religion. Jag upplevde att det fanns en grundläggande uppfattning hos eleverna om att fysiken står för någon sorts ateism i sig, men så behöver man ju inte se det. Uppenbarligen fanns det ett stort intresse för de här frågorna från elevhåll, trots att de inte diskuteras särskilt ofta i undervisningen Att inte prata om naturvetenskapens förhållande till religion är i mitt tycke synd, för eleverna har massor av tankar, funderingar och frågor som vi inte får möjlighet att diskutera om vi undviker de här frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandling handlar om elevers grundantaganden om världen och de grundantaganden de förknippar med fysiken. Utifrån olika grundantaganden – till exempel att det finns en gud, att allting har en naturvetenskaplig förklaring eller att naturen är överordnad människan – försöker vi förstå vår omvärld och det som sker där. I avhandlingen tittar jag främst på de grundantaganden som man ofta tar för givet inom naturvetenskapen samt de grundantaganden som är relevanta för relationen mellan naturvetenskap och religion. Det gör jag med utgångspunkt i universums uppkomst och utveckling. Avhandlingens empiriska material bygger på elevernas skriftliga svar på frågor, intervjuer och observationer av gruppdiskussioner där eleverna har fått prata om olika grundantaganden. Eleverna har till exempel fått diskutera om ett grundantagande är något som fysiken bygger på, motsäger eller inte säger något alls om.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– När jag tittade på hur eleverna hade svarat på de skriftliga frågorna så visade det sig att de ofta gjorde skillnad mellan deras synsätt och fysikens. Jag frågade nämligen hur eleverna såg på en viss företeelse, men även hur fysiken såg på samma företeelse – och fick då olika svar på de frågorna. Eleverna kunde till exempel säga att universum har en början enligt fysiken, men själva mena att universum alltid funnits. Att det finns en skillnad mellan en elevs eget synsätt och det synsätt som förknippas med fysiken är ett viktigt resultat i avhandlingen. Ett annat viktigt resultat är att många grundantaganden är underförstådda inom naturvetenskapen, men om eleverna inte är medvetna om vilka dessa antaganden är, eller överhuvudtaget förknippar dem med naturvetenskapen, så kan det bli problematiskt när läraren utgår från dem i sin undervisning. Läraren kan till exempel utgå från att det finns mönster och ordning i universum eller utgå från att fysikaliska lagar gäller över tid och rum. Om eleverna inte är medvetna om att lärarna utgår från dessa antaganden, kan det ställa till problem för deras förståelse. Avhandlingen visar också att eleverna ofta förknippar scientism (ingenting utom det som är åtkomligt för naturvetenskapen existerar) och ateism med fysiken, och utesluter därmed dimensioner av verkligheten som inte är materiella – till exempel gud. Det blir problematiskt för de elever som inte delar det synsättet, och i längden kan det leda till att elever väljer bort att läsa naturvetenskapliga ämnen för att man felaktigt tror att det inte går att kombinera med en religiös övertygelse. Därför tycker jag att man bör diskutera grundantaganden i NO-undervisningen, både de som är underförstådda men även de som inte är nödvändiga för den naturvetenskapliga undervisningen – till exempel scientismen. Överhuvudtaget bör grundantaganden vara en del av undervisningen om naturvetenskapens natur: de utgör ju basen för hela det naturvetenskapliga kunskapsbygget.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag överraskades av hur vanligt det är att elever beskriver sin och naturvetenskapens syn på olika sätt, men också att eleverna inte vet vilka grundantaganden som är underförstådda i fysiken. Att de förknippade fysiken så starkt med scientism och ateism var inte heller något jag hade förväntat mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som arbetar med fysik och NO. Jag tror att de kan ha stor nytta av att känna till de här resultaten, i synnerhet med tanke på att eleverna uppenbarligen har snappat upp ett visst budskap genom de här ämnena, trots att man sällan har talat om det explicit i klassrummet. Jag tror även att lärarutbildningen och lärarutbildare behöver diskutera hur man ska se till att grundantaganden är något som diskuteras i NO-undervisningen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att resultaten kan vara till hjälp för lärare när det gäller att få syn på elevers bild av olika grundantaganden i undervisningen. Avhandlingen kan tjäna som underlag för diskussion lärare emellan. Förhoppningsvis inspirerar resultaten till att man börjar arbeta mer aktivt med det här i klassrummet: jag ger till exempel förslag på en gruppövning i avhandlingen som man kan låta sig inspireras av. Ofta dyker det upp frågor i klassrummet som läraren inte är beredd på, så även ur den synvinkel tror jag att det kan vara en god idé att ta del av resultaten för att känna sig lite mer förberedd och kanske ha en aning om hur man kan hantera de här frågorna när de uppstår.

Hedda Lovén