Extremfall, stjärnelever och verktygsskramlare. En diskursanalytisk studie av lärares tal om studerande som behöver särskilt stöd
Camilla Björk-Åmans avhandling syftar till att skapa förståelse för hur examensgrundernas utbildningsideal och intentioner om jämlikhet inom utbildningen konstrueras i kommunikationen bland lärare inom yrkesutbildningen i Finland.
Camilla Björk-Åman
Professor Kristina Ström, Åbo Akademi
Professor Bengt Persson, Högskolan i Borås
Åbo Akademi
2013-11-15
Extremfall, stjärnelever och verktygsskramlare. En diskursanalytisk studie av lärares tal om studerande som behöver särskilt stöd
Pedagogiska fakulteten
Extremfall, stjärnelever och verktygsskramlare. En diskursanalytisk studie av lärares tal om studerande som behöver särskilt stöd
Studerande som behöver särskilt stöd ska enligt den nationella läroplanen (Grunder för yrkesinriktad grundexamen) i första hand få sin undervisning i samma grupper som alla andra. Grupperna inom den finländska yrkesutbildningen är ofta heterogena med avseende på studerandes behov av stöd i studierna. Avhandlingen syftar till att klargöra och skapa förståelse för hur examensgrundernas utbildningsideal och intentioner om jämlikhet inom utbildningen konstrueras i kommunikationen bland lärare inom den grundläggande yrkesutbildningen i Svenskfinland. Studiens vetenskapsteoretiska plattform finns inom den poststrukturalistiska språkfilosofin som betraktas som inordnad i ett socialkonstruktionistiskt tänkande. Studiens datainsamling har skett genom fokusgruppsdiskussioner i grupper på 3 – 6 deltagare i sju olika skolor inom finlandssvensk yrkesutbildning. Analysarbetet vilar på en diskurspsykologisk analys som kombinerats med en analysbaserad på Michel Foucaults begreppsapparat med betoning på subjekt, styrning och makt. I analysarbetet identifierades fyra diskurser i lärarnas konstruktioner av utbildningsuppdraget i relation till studerande som behöver särskilt stöd. Den mest dominerande var när utbildningsuppdraget diskuterades som ett pragmatiskt projekt, det vill säga som en fråga om kunskapsförmedling. I diskursen ingick såväl tolkningsrepertoarer där den heterogena gruppen konstruerades som självklar och möjlig att bemästra samt där den konstruerades som ett omöjligt projekt. Utbildningsuppdraget konstruerades även som ett holistiskt projekt, som ett led i ett demokratiskt projekt och som ett arbetsmarknadsprojekt. Samtliga diskurser innehåller såväl inkluderande som exkluderande drag i förhållande till studerande som behöver särskilt stöd. I förlängningen innebär detta att en utveckling av den inkluderande praktiken kan och bör innefatta element från dem alla. Tre diskurser identifierades beträffande lärarnas versioner av studerande som behöver särskilt stöd: studerande som har svårigheter och problem, studerande som inte använder eller saknar förmåga och studerande som är oansvariga och saknar vilja. Inom de olika diskurserna och tolkningsrepertoarerna fanns såväl konstruktioner när lärarna beskrev en omsorg om och välvilja i relation till den enskilde studerande i behov av stöd samt konstruktioner där lärarna främst uttryckte farhågor för att andra studerande i gruppen påverkas negativt av de studerande som behöver särskilt stöd. Resultat från den tredje forskningsfrågan konkluderar resultaten från de två andra genom att betrakta dem ur ett styrningsperspektiv. I materialet identifieras användningen av disciplinär makt genom direkta tillsägelser, pastoral makt genom en önskan om insyn för att främja möjligheterna till handledning och användningen av biomakt som främst fokuserar på befolkningens väl och vars verktyg rasism resulterar i en legitimering av uteslutning av studerande som behöver särskilt stöd. Slutsatsen är att lärare inom yrkesutbildningen bör vara observanta på inkluderande respektive exkluderande element som identifierats i olika diskurser.
Abstract in English
The groups within Finnish vocational upper secondary education and training (VET) are often heterogeneous with respect to the student’s need for support in their studies. According to the national core curricula, Special Education Needs (SEN) students should in the first place, get their education in the same group as everyone else. This dissertation aims to clarify and create an understanding about how the ideals and intention of equality in education is constructed in communication among teachers in VET in the Swedish-speaking parts of Finland. Through this understanding it should be possible to highlight a potential which could ultimately contribute to a positive development of a more inclusive education within VET. The epistemological platform of the study is to be found within the post structuralist philosophy of language that is considered as subsumed in a social constructionist thinking. The data has been collected through focus group discussions in groups of 3–6 participants (teachers) in seven schools in Finnish-Swedish VET. The analyses are based on a discursive psychological analysis combined with an analysis based on Michel Foucault’s concepts with an emphasis on the subject, government and power. Four discourser where identified in the analysis of teachers’ constructions of the educational assignment in relation to SEN students. The most dominant was discussing the educational assignment as a pragmatic project i.e. as a matter of transmission of knowledge. The discourse included both interpretative repertoires where the heterogeneous group was constructed as self-evident and possible to manage as well as a constructed as an impossible project. The educational assignment was also constructed as a holistic project, as part of a democratic project, and as a labor market project. Each discourse contains both including as well as excluding features in relation to SEN students. The development of an inclusive practice can and should therefore include elements from all of them. Three discourses were identified in the analysis concerning teachers’ versions of SEN students: students with difficulties and problems; students who do not use or do not have ability and students who are irresponsible and lack the will to study. Within the various discourses and interpretative repertoires were both constructs when teachers described a concern and kindness in relation to the individual SEN student and constructions where teachers mainly expressed fears that other students in the group would be negatively affected by students in need of special support. Results from the third research question conclude the results from the two others, the analysis is done out of a government perspective. In the material use of different government techniques are identified: disciplinary power through direct reprimands; pastoral power by a desire of insight in order to promote the opportunities for consultation and the use of bio-power that primarily focuses on what is best for the population and whose tool racism results in a legitimation of the exclusion of SEN students. The conclusion is that teachers in VET need to pay attention to inclusive and exclusive elements identified in various discourses.
Relaterade länkar
Fritidshem
Åk F–6 Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Nyhetsbrev
