Grund förståelse av Förintelsen trots studieresor
Allt fler studieresor görs till minnesplatser som Auschwitz. Men elever riskerar att få en grund förståelse av Förintelsen eftersom undervisningen har för lite fokus på bakomliggande faktorer och det historiska sammanhanget, visar Ola Flennegårds avhandling.
Bor i Nyköping
Född år 1969
Disputerade 2024-01-19
vid Göteborgs universitet
Uppdrag: Historia och demokrati. Perspektiv på studieresor till Förintelsens minnesplatser
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det handlar om ett ovanligt fenomen i skolmiljön. Sen millennieskiftet har antalet elever som besöker Förintelsens minnesplatser ökat kraftigt. Ungefär var fjärde eller femte 20-åring i Sverige beräknas ha besökt Auschwitz. Det är en omfattande pedagogisk verksamhet som många skolor genomför i demokratiska syften, men det finns ingen forskning om de svenska resorna.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om hur skolans demokratiuppdrag relaterar till undervisningen om Förintelsen och om vad som sker före, under och efter studieresor till minnesplatser.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Studieresorna till minnesplatserna är en gräsrotsrörelse driven av engagerade lärare och engagerade elever. Det märks en stor omtanke om eleverna hos lärarna. I undervisningen syns strategier för att förmedla demokratiska kärnvärden och upprätthålla mänskliga rättigheter. Det görs genom att sätta offrens lidande i fokus, samt genom att skapa empati med offren och avståndstagande från det som orsakat detta.
– Det som är problematiskt är att undervisningen ofta stannar där. Vad som orsakat lidandet får litet utrymme, därmed riskerar eleverna att få en grund förståelse. Antisemitism förbigås nästan helt eftersom bakomliggande drivkrafter och faktorer inte fördjupas. I stället blir diskussionen och förklaringen abstrakt. Folkmordet på Europas judar under andra världskriget presenteras som en allmän ondska som drabbar utsatta grupper.
– Det finns en stor undervisningspotential i studieresorna och många engagerade lärare, men det behövs en diskussion om hur undervisningen kan se ut. Hur långt är det etiskt försvarbart och i enlighet med den historiska kontexten att Förintelsen används för att skapa en generell förståelse för utsatta grupper idag och att bakomliggande förklarande ansatser, särskilt antisemitism, samtidigt hamnar i bakgrunden?
Det finns en stor undervisningspotential i studieresorna och många engagerade lärare, men det behövs en diskussion om hur undervisningen kan se ut.
Ola Flennegård
Vad överraskade dig?
– Eleverna hade en intuitiv önskan att förstå vad som orsakade Förintelsen och de brottades med frågan. Men deras resonemang blev ofta förenklade eftersom de sällan fick förklaringar om bakomliggande drivkrafter och för sällan mötte förklaringar om det historiska sammanhanget.
– En annan sak som överraskade mig var att skolans demokratiuppdrag genomsyrade verksamheten så starkt. Resorna kan liknas vid en sekulär pilgrimsresa, där besöksmålet tillmäts en moraliskt transformativ kraft med demokratiska förtecken.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att de kan bidra till att stimulera diskussion i utbildningssektorn och hos forskare i Sverige om undervisning om Förintelsen. Internationellt finns ett forskningsfält, teaching and learning about the Holocaust. Jag hoppas att det kan beforskas mer i Sverige. Dessutom tror jag att avhandlingen kan komma till nytta på lärarutbildningen inom samhällsvetenskap och historia, samt för lärare som är yrkesverksamma och intresserade av undervisning om Förintelsen, särskilt studieresor som utbildningsmetod.