Hitta dina metoder

De pedagogiska metoderna är många och spridda. I grunden handlar det ganska lite om teknik – utan om mer samtal i klassrummet.

Lärare har själva insett att en repertoar av metoder behövs för att kunna möta elever med olika erfarenhet.

– Att hitta den ultimata pedagogiska metoden är en hopplös uppgift. Ändå var forskarna under 1960- och 1970-talen helt inriktade på att göra det, det var inlärningsteknologins period.

Orden är Jan Håkanssons, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, som tillsammans med kollegan vid samma universitet, Daniel Sundberg, docent och universitetslektor, kartlagt forskningen om pedagogiska metoder.

Vad definierar en pedagogisk metod? Enkelt uttryckt är det en beskrivning av tillvägagångssätt för att nå olika mål, som till exempel kunskap, värderingar, beteenden och attityder. Ett problem är att begreppet fått olika innebörd genom åren.

– När jag själv gick lärarutbildningen talade vi om metodik. I dag talar vi om didaktik. Och didaktik innehåller både en praktisk och en teoretisk sida, säger Jan Håkansson.

Han beskriver hur det praktiska under åren fått väga över, med fokus på tips och idéer utan koppling till vetenskap och beprövad erfarenhet.

Den här utvecklingen är också bakgrunden till att lärarfacken, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, samt Sveriges Skolledarförbund, Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv, länge drivit frågan om att skapa ett forskningsinstitut på området. Ett förslag till detta fanns med i den senaste forskningspropositionen och i det tiopunktsprogram för skolan, som i våras presenterades av utbildningsminister Jan Björklund, var det än mer konkret än i budgeten.

Anna Jändel-Holst, utredare på Lärarnas Riksförbund och extern ledamot i Nämnden för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet, framhåller nyckelfrågan:

– Vad är egentligen en beprövad erfarenhet? Mycket görs i klassrummet som inte är särskilt beforskat. Det ligger ett enormt ansvar på den enskilde läraren men det måste också få finnas ett brett spektra av metoder, säger Anna Jändel-Holst.

– Det är därför vi behöver en nationell plattform som ser på hur forskningen kan åstadkomma bättre resultat i skolan. Vad finns det forskning om, vad saknas och hur sprids forskningen, det är en del av frågorna vi behöver svar på. Vi kan också behöva få svar på vilka metoder som faktiskt inte fungerar, säger Anna Jändel-Holst.

Just definitionssvårigheterna var en stor utmaning när Jan Håkansson och Daniel Sundberg fick i uppdrag av Skolinspektionen att göra en översikt över forskningen kring undervisning och lärande. I arbetet har de utgått från den didaktiska triangeln; hur undervisningsinnehåll och -form, lärare och elev fungerar tillsammans i klassrummet. De har sammanställt 43 svenska och internationella forskningsöversikter.

– Vi har som forskare sökt efter generella och etablerade strategier för undervisning. För att begränsa underlaget tvingades vi ta bort mycket av den ämnesinriktade forskningen. Nu är bara en del svenska resultat med. Men det vi fått fram är giltigt för de flesta ämnesområden.

Översikten ger inga enkla svar. Slutsatserna är inte alltid samstämmiga, men det finns vissa förutsättningar för undervisningen som forskarna i dag är eniga om: klasstorleken påverkar generellt sett bara prestationerna måttligt, att dela in eleverna i grupper efter kunskapsnivå kan ge god effekt under vissa omständigheter samt att skillnaderna mellan flickors och pojkars skolresultat inte förklaras av kognitiva eller intellektuella skillnader.

Jan Håkansson och Daniel Sundberg slår också fast att ”all befintlig kunskap visar att lärares aktiva, professionella och ständiga vidgande av sina kunskaper också påverkar elevernas skolprestationer”.

– Mellan 15 och 30 procent av skillnaden i resultat mellan elever går att koppla direkt till vad deras respektive lärare vet, kan och gör, sammanfattar Jan Håkansson och Daniel Sundberg.

Vilka trender ser då Jan Håkansson i valet av metoder? På senare år tycks mycket fokus ligga på formativ bedömning, alltså att läraren hela tiden stödjer elevens lärande genom tydlig återkoppling både från läraren och av klasskamraterna.

– Många oberoende studier visar att det är ett kraftfullt verktyg.

I valet mellan metoder menar Jan Håkansson att det allra viktigaste för läraren är att vara öppen.

– Även om man har en bra planering så måste man alltid vara beredd att ompröva, man måste ha det vi kallar det didaktiska omdömet. Metoderna kan aldrig sväva i luften utan måste stämmas av mot elevernas utveckling.

Det stämmer överens med studier av hur framgångsrika lärare når sina resultat. Ulla-Karin Nordänger och Per Lindqvist, bägge docenter vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitetet, har nära följt och dokumenterat skickliga lärare i flera studier.

– Det allra tydligaste var att dessa lärare lyckades ”rama in” situationen väldigt fort, både i klassrummet och i möten med föräldrar. De lyckas förmedla vad som ska hända direkt, vilka handlingar som passar in i definitionen och vilka som ska lämnas utanför. De kunde också byta ”ramverk” snabbt när så krävdes, säger Ulla-Karin Nordänger.

För att försöka fånga skickliga lärares outtalade metodik gjorde Ulla-Karin Nordänger och Per Lindqvist en intrikat studie. Vid ett seminarium fick de deltagande lärarna hjälpa till att fiktivt rekrytera en ny lärare. Till sin hjälp hade de en film av aspiranten i aktion i klassrummet. De deltagande lärarna fick välja tre filmklipp för sin bedömning, som visade tre situationer. Det första filmklippet de valde visar när den arbetssökande läraren kliver in i klassrummet för sitt första möte med eleverna. Det andra klippet visar en övergång mellan två aktiviteter: läraren måste avbryta en aktivitet för en annan. Det tredje klippet visar läraren i närkontakt med en elev, till exempel vid skolbänken.

– I de här situationerna framträder lärarna tydligt, säger Ulla-Karin Nordänger.

– I lärararbetet ingår mycket av sådant som kan betraktas som tyst kunnande. Att be människor beskriva det är i sig själv en motsägelse. Man går liksom vilse i språket när man försöker göra det.

Det var för att undvika att hamna i klyschor eller i ett snävt akademiskt språkbruk som forskarna valde att låta lärarna kommentera filmklippen.

– Det är forskarens uppgift att få lärarna att försöka sätta ord på situationen i filmklippet. Vad är det som syns när en människa kliver in i ett rum? Vilka kvaliteter är det som uppdagas när du hukar dig ned bredvid en bänk för att trösta ett ledset barn? Varför fungerar det ibland? Varför fungerar det inte alls ibland? säger Ulla-Karin Nordänger.

När det gäller metoder finns vissa tydliga skillnader mellan svensk och internationell forskning, enligt Jan Håkansson och Dan Sundberg. Den internationella forskningen har tydligare inriktning mot pedagogisk psykologi och en tradition av att undersöka hur lärande är kopplat till metoder och undervisningsstrategier. Den svenska forskningen har varit mer inriktad på hur mycket kunskaper eleverna tillägnar sig och hur sociala förhållanden påverkar det.

– Vad skillnaden beror på är svårt att svara på. Men jag tror att forskning om hur metoder och undervisningsstrategier matchas av skolresultat kommer även här, säger Jan Håkansson.

Jane af Sandeberg

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.