Hennes nyfikenhet vände på klassrummet

En föreläsning inspelad i förväg som eleverna tittar på hemma inleder kursen Religion A. Det har fått fart på eleverna i klassrummet.

Det började med att Katarina Lycken Rüter såg att eleverna alltid satte sig på samma ställe, något som hämmade diskussionerna. Hon ville ha mer engagemang bland eleverna under sista året i gymnasiet.

– Jag började med aktiv placering i klassrummet och tyckte det var bra. Då frågade en tjej varför jag gjorde så när de ändå inte fick tid att diskutera.

Det var då idén om att spela in genomgångarna dök upp. Hon anammade en metod som gjort succé de senaste åren: Flipped classroom, det omvända klassrummet. Den traditionella genomgången ser eleverna i förväg, och tiden i klassrummet ägnas åt diskussion.

Katarina Lycken Rüter är lärare i svenska och religion på Östra Real i Stockholms innerstad och har just blivit förste lärare. Hon fick en Ipad i födelsedagspresent och med den de tekniska förutsättningarna. Hon hittade en app om pedagogik och där fanns hela grundupplägget till det omvända klassrummet.

I januari 2011 började hon spela in sina första genomgångar.

– Mitt klassrum har blivit helt annorlunda. Eleverna är så mycket mer aktiva. De gillar mina genomgångar, men allra mest gillar de faktiskt min respons. Den talar jag numera in i stället för att skriva. Många säger att de har lättare att förstå vad jag menar. Tonfall och skiftningar i rösten hjälper till.

Det omvända klassrummet består inte bara av inspelningar och klassrumsdiskussioner. En av Katarina Lycken Rüters lektioner i svenska handlar om användningen av de och dem. Eleverna får göra en quiz, en frågesport, via den gratis nedladdningsbara appen Socrative. För att kunna delta måste alla i klassen ha tillgång till en avancerad mobiltelefon. Eftersom inte alla har det, får de som har dela med sig. Det har fördelen att eleverna måste samarbeta. Svaren får hon anonymt i form av ett stapeldiagram.

– Jag gör alla svar synliga, vilket stärker de allra flesta: dem som svarat rätt och dem som tänkt rätt men som tvekat och inte vågat hävda det, och även dem som tänkt nästan rätt. På det här sättet får alla mer respons.

Hon får svar på sina egna teknikfrågor i det utvidgade lärarkollegiet på Twitter.

– Det är som en frågelåda, vilket jag behöver som inte är teknikfreak.

Tar det mer tid att förbereda lektioner så här?

– I början gjorde det det. Men nu är det ett slags nollsumme-spel. Min första film var på 15 minuter och tog flera timmar att göra. Nu går det fortare. Filmerna ska inte vara längre än tio minuter, mer orkar man inte ta in. Att göra själva genomgångarna är roligt och kreativt, det finns ju något lustfyllt i att skapa nytt.

Hon tycker att arbetstiden har blivit mer effektiv:

– Eleverna använder min respons bättre. Tid har jag nog inte sparat, även om det händer att jag möter rektorer som tror att en lärare som jobbar som jag kan ta fler klasser. Det går inte.

Den enda faran hon kan se är att fastna i tekniken. Den behöver inte vara perfekt.

– Tekniken kräver justeringar för varje elevgrupp. Men egentligen är det inget nytt att man behöver uppdatera. Jag känner lärare som kör samma genomgång år efter år. Det är inte bra.

Hennes elever tycker att lektionerna är roligare men jobbigare.

– Eleverna är aktivare i klassrummet och det ställer nya krav på mig. Jag har aldrig ändrat så mycket i lektionsplanerna som under senare år.

Många är nyfikna på hur Katarina Lycken Rüter arbetar och hon inspirationsföreläser ofta. Tekniken sätter dock käppar i hjulet för många lärare.

– I mitt arbetslag har de varit sjukt avundsjuka. De hör ju elevernas kommentarer och det är lika frustrerande varje gång att inse att det ju handlar om att jag har tillgång till ett verktyg som inte arbetsgivaren tillhandahåller. Skolans datorer har inte ens en webbkamera.

Jane af Sandeberg

Fakta/Bra gratis-appar

• Zite, där du kan läsa till exempel pedagogiska artiklar om flipped classroom.
• Socrative, där du kan skapa ett rum och bjuda in eleverna för att delta till exempel i en quiz.

Läs mer: Katarina Lycken Rüters blogg Lejonet och räven

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.