Medicinens lyskraft och skuggor: – om trosföreställningar och symbolisk makt i habiliteringen 1960-1980

Medicinens lyskraft och skuggor: – om trosföreställningar och symbolisk makt i habiliteringen 1960 – 1980

Vad är symbolisk maktutövning och hur kan det se ut?Carina Carlhed, doktorand i pedagogik vid Uppsala universitet har studerat hur symbolisk makt utövats av medicinens företrädare då habiliteringen som praktik- och kunskapsområde konstituerades under 1960- och 1970-talet. Hon visar i sin doktorsavhandling exempel på symbolisk maktutövning och hur olika yrkesgrupper och handikapporganisationer formerade sig kring frågan hur barn med funktionshinder skulle bäst tas om hand. Det var genom definitionsstrider, kamp om tolkningsföreträde och ömsesidiga erkännanden av viktiga värden som vissa trosföreställningar skapades och på så sätt byggde upp området. De stridande grupperna var bland andra barnläkare, psykologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, socionomer och förskollärare. Förutom yrkesgrupper var också handikapporganisationer delaktiga i uppbyggnaden av området. Dessa var bland andra RBU – Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, FUB – Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar samt HCK (idag HSO). Avhandlingen visar bland annat: hur historiska strukturer begränsar möjligheterna till utveckling och organisation av praktiker kring barn med funktionshinder, offentliga utredningars betydelse i normering av värden som de inblandade aktörerna måste förhålla sig till. Viktigt i uppbyggnaden var också de dominanta medicinska aktörerna och deras ställningstaganden som de övriga var tvungna att förhålla sig till. Mycket handlade om att etablera visioner av vad som var värdefullt och stod på spel samt definiera gränser mellan vi och dom . Avhandlingen bidrar med förståelsen hur symboliska dimensioner styr in vårt tänkande i vårt vardagstänkande av vad som är ”bra”, ”dåligt” vad som är ”möjligt” eller ”omöjligt”. Studien sätter ljuset på ”osynliga” trosföreställningar som håller samman sociala grupper och de barriärer som skapas genom dem.

Avhandlingen som läggs fram den 14 december 2007 kommer så småningom att publiceras i DAISY-format så innehållet blir tillgängligt för synskadade.

The glow and shadows of the Medicine: Doxa and symbolic power in the area of services to young children with disabilities 1960

The dissertation examines the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960 1980. The theoretical framework is based on Pierre Bourdieu s sociological theory of social space, which assumes that social life is based on symbolic and cultural systems of beliefs with respectively specific doxas and symbolic economies. Consequently, the analysis has focused on the agents position-takings and their struggle for recognition and preferential rights of interpretations.

The reconstruction of a habilitation sphere was conducted through agents, their positions of interests and position-takings as analytical tools. The positions were mainly reconstructed on articles in journals of 10 professional organizations covering 6 occupations and 4 disability organizations. The occupational groups were paediatric doctors/child psychiatrists, physiotherapists, occupational therapists, social workers, psychologists and pre-school teachers. The other positions were related to the county council union, four disability organizations (DHR, FUB, RBU and HCK), two of which were parent organizations and in addition, the research field of social medicine. Other materials were e.g. reports of commissions of inquiry. In order to explore the social foundations of the occupational positions, materials from archives have been used.

The conclusion shows the significance of: a) historical structures related to the exceptional position of medicine in society, the development of the Swedish health care system in general and the organizations of special children b) commissions of inquiry as consecration authorities and processes of social mobilization, both important contributions in shaping symbolic economies, c) myths and ideologies in the exercising of symbolic power, d) alliances between the state and medicine, and between occupational groups and clients. The analysis also shows the strengths of the doxas which could work as a shield for the agents but also as obstacles for external agents when entering the habilitation sphere.