Hoppa till sidinnehåll
Estetiskt lärande

”Du sköna sång, vårt bästa arv”. Kanonisering av en sångskatt ur ett hermeneutiskt perspektiv

Publicerad:2013-11-08
Uppdaterad:2017-10-25

Camilla Cederholms forskning visar hur en gemensam sångskatt konstrueras och fortlever. Skolan har fortfarande en nyckelroll i upprätthållandet av en gemensam, levande sångskatt, konstaterar hon i sin avhandling.

Författare

Camilla Cederholm

Handledare

Professor emeritus Sven-Erik Hansén, Åbo Akademi

Opponent

Professor Sidsel Karlsen, Høgskolen i Hedmark

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2013-09-06

Titel (se)

”Du sköna sång, vårt bästa arv” – kanonisering av en sångskatt ur ett hermeneutiskt perspektiv

Institution

Pedagogiska fakulteten

”Du sköna sång, vårt bästa arv” – kanonisering av en sångskatt ur ett hermeneutiskt perspektiv

Sånger har en förmåga att gripa tag i människan. När text och melodi kombineras bildas en helhet där redan några inledande toner förmår väcka känslomässiga reaktioner av igenkännande och tillhörighet. En sångskatt innehåller sådana sånger. De utgör en kanoniserad sångtradition. Sångernas väg in i en etablerad sångskatt är lång och många andra faktorer än själva sången påverkar sångskattens utformning. Genom att studera karaktärsdragen i en sångskatt kan ett folks historia belysas. I den här studien sammanfogas musiken, pedagogiken och den sociokulturella kontexten till en helhet där en gemensam sångtradition, sångskatten, står i centrum. Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståelsen för en sångskatt, dess utveckling och innehåll. Det sker genom att analysera de musikaliska och innehållsmässiga karaktärsdragen hos 60 sånger som sjungits i skola, hem och samhälle och därigenom blivit populära bland finlandssvenskarna under 1900-talet. Tidsmässigt spänner studien över ett drygt sekel. Sångerna är med några få undantag av finlands – svenskt ursprung. Urvalet har gjorts genom en kombination av tre sånglistor, varav två har direkt anknytning till skolan och musikläroplanerna. Den tredje sånglistan är ett enkätresultat med favoritsånger enligt situationen kring millennieskiftet. Sångerna studeras i noterad form, med ett antal sångböcker och musikläromedel (n = 29) som empiriskt material. I studien tillämpas en hermeneutisk ansats, där innehållsanalys utgör metod. Analysen bygger på tre perspektiv: det sociokulturella perspektivet, det musikpedagogiska perspektivet och det musikanalytiska perspektivet. Vart och ett av de tre perspektiven studeras utifrån två underliggande aspekter som utmynnar i en hexagonal modell som ger struktur åt hela avhandlingen. Ur de två första bakgrundsperspektiven framträder en samhällssituation där nationen, bildningen, fosterlandet och hembygden är av stor betydelse. En gemensam sångrepertoar anses vara ett effektivt medel för att skapa kollektiv identitet hos en folkgrupp. Här utgör det gemensamma språket och kulturarvet retoriska argument. Sångfesterna blir under tidigt 1900-tal ett forum för bildning där uppfattningen om en gemensam tillhörighet i religiös- fosterländsk-poetisk anda utvecklas och stärks. De nationella läroplanerna i sång och musik följer liknande spår där kulturarv och värdefostran står i fokus. Sångtexterna innehåller ett stort mått av naturbeskrivningar och känslomässiga uttryck. Sångerna är personligt formulerade och tidpunkten klargörs i många fall. Fosterländskhet och uttryck för sång och musik förekommer rätt ofta. Gemensamt för sångerna är en positiv hållning, som förstärks av durbetonade, rikt varierade melodier med stabil rytmik och stark tonal förankring. Detaljstudierna av samtliga valda aspekter sammanfogas till en tät beskrivning som utmynnar i ett tolkningsmönster med tre dimensioner: en sångskatt kan ses som uttryck för kollektiv identitet, kulturarv och värdefostran.

Abstract in English

Songs have the power to get through to people. When lyrics are combined with a tune, the result is an entity where the first few notes of a melody can evoke emotions of recognition and belonging. A song treasury consists of such songs that are part of a canonized song tradition. The process where certain songs become part of an established song treasury is long, and many other aspects than the tune itself influence the forming of a song treasury. By examining the characteristics of a song tradition, the history of an ethnic group can be illuminated. In this study, music, pedagogy, and the sociocultural context are merged into a whole where a common song tradition, the song treasury, is in focus. The main aim of this study is to deepen the understanding of a song treasury, its development and contents. This understanding is accomplished by analyzing the musical and lyrical characteristics of 60 songs, which have been sung in schools, homes, and communities, thereby becoming popular among the Swedish-speaking Finns during the 20th century. The songs have been chosen by combining three song lists, of which two lists are closely related to school curricula. The third song list is a result of a survey on favourite songs, according to the situation around year 2000. The songs are examined in their notated versions, a number of song books and text books (n = 29) forming the empirical material. In this study, a hermeneutical approach is applied, content analysis being the method. The analysis is based on three perspectives: the sociocultural perspective, the music-pedagogical perspective, and the musico-analytical perspective. Within each perspective, two aspects are studied. This results in a hexagonal model which forms the structure of the study as a whole. The first two perspectives form the background; a historical context where nation, education, home country, and homestead are regarded as highly important. A common song repertoire is considered to be an effective means of building collective identity within ethnic groups, the common language and the cultural heritage being used as rhetorical arguments. During the early 1900s, choir festivals become an educational platform where conceptions of a common belonging are developed and strengthened through religious, patriotic, and poetical expressions. National school curricula in singing and music have similar characteristics, cultural heritage and values education being in focus. The song lyrics often describe nature and emotions, and they also appear to be personal and situated in a given time and place. Patriotic expressions and songs about music are also fairly common. The songs generally express positive attitudes, which are intensified by major tonality, rich and varied melodies with stable rhythms, and a strong tonal base. The analyzed details of the studied aspects are merged into a thick description, which results in an interpretation pattern with three dimensions: a song treasury can be considered an expression of collective identity, cultural heritage, and values education.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev