Varde ljud!: Om skapande i skolans musikundervisning efter 1945

Varde ljud!: Om skapande i skolans musikundervisning efter 1945

Studien har en musikpedagogisk ansats och görs inom ramen för forskningsområdet Pedagogiskt arbete. Syftet är att i utredningar, styrdokument och läromedel, från 1945 och framåt, samt genom observationer av klassrumspraktik idag, beskriva diskursen om skapande i musik i svensk grundskola och diskutera dess betydelse för områdena musik och musikundervisning. Problemområdet omfattar frågor om hur kunskapsproduktion och praktik regleras i undervisningen. Empirin i form av transkriptioner från intervjuer med lärare och elever, samt fältanteckningar och inspelningar från klassrumsobservationer utgör tillsammans med övriga texter de intertextuella kedjor som formar diskursen om skapandet.

Studien har en historisk ansats inspirerad av Michel Foucaults diskursbegrepp. Som analytiska verktyg används de reglerande och normaliserande procedurer som skapar diskursen. Studien fokuserar de förordade praktikerna i de nämnda texterna. Kvalitativa skillnader och likheter, kontinuiteter och diskontinuiteter söks, liksom de definitioner och kategoriseringar som görs i texterna. Det som återges i flera källor och avvikelser eller brott mot det vanligen förekommande innehållet i texterna uppmärksammas. Skapande har kategoriserats i relation till individuellt, socialt, och musikaliskt sammanhang. Analys har genomförts av förändring över tid relaterat till musikämnet och utifrån skapandets postulerade mål och funktioner. Nedslag har gjorts i dagens skolpraktik genom observationer och intervjuer med lärare och elever under lektionstillfällen med skapande verksamhet, samt analyser av detta i relation till texterna. I analysarbetet söks nyckelord som ger underlag för en kategorisering av materialet. Vid fastställandet av diskursen görs en deskriptiv analys som handlar om de yttranden som registrerats. Klassrumsstudierna genomfördes vid 4 olika skolor där de fyra lärare som följts intervjuades. Kortare intervjuer gjordes med några av deras kollegor och med de elever, vilkas arbete följts.

Resultaten visar att den makt som utövas i diskursen påverkar såväl planering och organisation av undervisning i musik som val av innehåll och arbetsformer. I diskursen konstrueras kategorierna frihet som fritid, skapande som ett vi kan och du kan, klassrummet som musikaliskt övningsrum för individuell och social fostran, kulturorientering om nuet och att spela är att skapa. Diskursen om skapande i musikundervisningen fungerar som ett redskap för de förändringar av skolan som förberedde grundskolans genomförande. Reform- och aktivitetspedagogiska idéer tillsammans med idéer om estetisk och social fostran av individen mot demokrati och ett aktivt deltagande i samhälle och kulturliv, ingår i diskursen. Detta utgör idag bärande inslag i beskrivningarna av skapande. Musikalisk stil och genre visar sig vara betydelsefulla som musikaliska ramar i de skapande verksamheterna, men också för arbetsformer och innehåll. I diskussionen länkas diskursen om skapande till det större utrymme musicerande i ensembleform har fått i musikundervisningen. Skapandets kulturorienterade funktioner relateras till musik som fenomen med betydelser för individ och samhälle.

Let there be sound! About creative music making in schools music instruction after 1945.

The study deals with creative music making in the compulsory comprehensive school s music instruction. This is an educational effort and is carried out within the framework for the research area Educational work. The objective is, in investigations, steering documents, and teaching material, from 1945 and onwards, as well as through observations of classroom practice today, to describe the discourse about creative music making in music in the Swedish compulsory comprehensive school, and discuss its importance for the field of music and music instruction. The problem area encompasses questions about how generation of knowledge and practice is regulated in the instruction. The empirical material in form of transcriptions from interviews with teachers and students, as well as field notes and recordings from classroom observations together with general texts compose the inter-textual chains that form the discourse about creative music making.

The study has a historical beginning inspired by Michel Foucaults discourse concept. The regulating and normalizing procedures are used as analytical tools that create the discourse. The study puts in focus the recommended practices in the cited texts. The qualitative differences and similarities, continuities and discontinuities are sought, as well as the definitions and categorizing that is done in the texts. Information which is repeated in several sources, and deviates or breaks with frequently occurring content in the texts is noted. Creative music making has been categorized in relation to the individual, socially and in musical contexts. Analysis has been carried out as change over time related to the subject of music and from creative music making s suggested goals and functions. Access to current school practice has been made through observations and interviews with teachers and students during lessons that contain creative music making activities as well as analyses of these in relation to the texts. In the analysis work, keywords are sought that provide a foundation for categorizing the material. With the establishment of the discourse a descriptive analysis about the remarks that have been registered is made. The classroom studies were carried out at 4 different schools where the four teachers who have been followed were interviewed. Shorter interviews were made with some of their colleagues and with those students, whose work has been followed.

The result shows that the power which is exercised in the discourse affects both planning and organization of music instruction, like choice of content and work forms. In the discourse the categories freedom as recreation, creating music making as a we can and you can, the classroom as a musical practice room for the individual and social cultivation, contemporary culture orienting and to play is to create are constructed. The discourse about creating in music instruction functions as a tool for the changes in school that prepares the compulsory comprehensive school s actualization. The reform and learning by doing ideas together with ideas about aesthetics and social cultivation of the individual towards democracy, and an active participation in society and cultural life is a part of the discourse. Today, this makes up the structural elements in the description of creative music making. The musical style and genre appears to be important as musical frames in the creative music making activities but also for the working methods and contents. In the discussion, the discourse on creative music making is linked to the larger space that ensemble music making has received in music instruction. Creative music making s culture-oriented functions are linked to music as important phenomenon for the individual and society.