Historieämne med mångfaldsperspektiv

Historieundervisning kan ge ökade insikter om vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Maria Johansson visar modeller för interkulturell undervisning i sin avhandling.

Avhandlingens utgångspunkt är att vi lever i en värld som är mångkulturell och präglas av mångfald. Där kan historia som ämne bidra med att rusta elever med bättre möjligheter att orientera sig, enligt Maria Johansson. Men det kräver att undervisningen utvecklas med ett genomtänkt interkulturellt perspektiv.

– Interkulturalitet i relation till historieundervisning handlar inte bara om förmågor som att kunna ta andras perspektiv och förstå historiens etiska dilemman. Det handlar också om det historiska innehållet, vilket hade större betydelse än jag trott, säger Maria Johansson.

För historielärare innebär en interkulturell blick en perspektivförskjutning, inte att man kastar ut allt det gamla, enligt Maria Johansson.

– Det handlar om att ta med frågor om hur rörelser, migration och kulturmöten har påverkat samhället. Om man undervisar om den industriella revolutionen kanske man inte börjar i frågan varför den startade i Storbritannien utan med landets globala förbindelser exempelvis med Indien.

HISTORIA BEHÖVER det interkulturella perspektivet för att vi ska förstå samtiden och framtiden bättre, enligt Maria Johansson. Samtidigt ser hon en risk för förenkling.

– Interkulturalitet kan lätt bli ett separat värdegrundsmål om att förstå varandra bättre. Det är att göra det för enkelt. Lärandet behöver bli djupare och mer kvalificerat.

Historieämnet dras med två generella problem, enligt Maria Johansson. Det ena problemet är att nationalstaten sätter ramarna för vilka frågor som ställs, vilket brukar kallas metodologisk nationalism. Det andra problemet är att västvärlden generellt är i fokus, medan resten av världen är i historiens väntrum, kallat eurocentrism.

Historieundervisningen riskerar också att vara kopplad till förenklade berättelser om vem som misslyckats eller lyckats, enligt Maria Johansson.

HON VISAR i sin avhandling modeller för interkulturell undervisning. Det är exempelvis modeller för didaktisk analys, för att skapa undervisningscase och för planering.

Under avhandlingsarbetet framkom också att det inte bara var negativt att eleverna tyckte att undervisningen var svår, och inte riktigt förstod.

– I avhandlingen används begreppet liminal space (som betyder ungefär ”rum för lärande”) för lärandesituationer där eleverna är på väg att lära sig men ännu inte får fatt i lärandet. Som lärare kan man med noggrann planering ha tillförsikt i dessa situationer.

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Vi är nyfikna på hur man löser historieundervisningen i en värld av mångfald. I sin avhandling utvecklar Maria Johansson interkulturella metoder som möter den nya verkligheten. Perspektivförskjutningar triggar eleverna att göra det främmande bekant, vilket ger dem en fördjupad förståelse för ämnet historia.

Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.En av dem utses till favorit.Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!

Forskare: Maria Johansson.

Avhandling: Interkulturalitet och historia. Historieundervisningens teori och praktik i en mångkulturell värld.

Disputerade: 13 oktober 2023 vid Karlstads universitet.

Bakgrund: Var med och startade Globala gymnasiet i Stockholm för 20 år sedan.

Nuvarande tjänst: Undervisning i historia på Globala gymnasiet, driver professionsutveckling inom SO-didaktik i Stockholms stad samt forskar vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Karlstads universitet.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 1/2024. 

Läs mer och prenumerera här!