Svåra frågor i klassrummet

Intolerans, konspirationsteorier och extremism. Många frågor kan kännas svåra att prata om i klassrummet – men det finns strategier och verktyg som lärare kan använda.

Många elever får sällan delta i lärarledda samtal om frågor som kan vara omstridda. Om det förekommer sker det vanligen i helklass, där få yttrar sig, eller i smågrupper utan lärares stöd. Det visade Skolinspektionens granskning år 2022 av hur 30 skolor hanterade kontroversiella frågor i undervisningen i ämnena biologi och samhällskunskap i årskurs 8 och 9.

Israel–Palestina-konflikten och Hamas attack den 7 oktober är ett tydligt exempel på hur händelser i omvärlden väcker känslor och kan skapa ordväxlingar som påverkar tryggheten i klassrummet.

– När situationen är laddad är det bra att säga till eleverna att den här frågan ska vi diskutera, men vi väntar tills känslorna har lugnat ned sig, säger Christer Mattsson, tidigare högstadielärare i historia och samhällskunskap och föreståndare för Segerstedtinstitutet, ett nationellt resurscentrum med uppdrag att bidra till ökad kunskap kring det förebyggande arbetet mot våldsutövande ideologier och strukturer samt rasistiska organisationer.

Om en lärare tar tag i en fråga när diskussionen är som hetast ökar risken för att elever hamnar i situationer som de inte kan hantera, menar Christer Mattsson.

– Eleverna säger saker de kanske inte tänkte säga och inte riktigt menar. Det här är inget man som lärare ska ta på uppstuds för då tappar man kontrollen.

Skolinspektionen pekade i sin granskning på dålig medvetenhet om hur frågor som kan vara kontroversiella hanteras i undervisningen och hur elevernas demokratiska kompetens kan utvecklas. Arbetet med kontroversiella frågor ingår sällan i skolors löpande värdegrundsarbete, och det saknas ofta en gemensam bild av vad som är eller kan bli omstritt. För många lärare är det otydligt vilka förväntningar som finns på dem i arbetet med frågor som kan vara kontroversiella.

Christer Mattsson räknar upp fler områden där det kan bränna till mellan elever, som hbtqi-frågor och andra områden som berör identiteter och rättigheter. Rasism, islamofobi och antifeministiska ståndpunkter väcker också ofta starka känslor. Han är även bekymrad över det växande könsgapet – att pojkars och flickors värderingar utvecklas i riktning från varandra.

– Lärare upplever att flickor och pojkar i dag i högre utsträckning än tidigare har olika värderingar. Det gäller både synen på hur man värderar lika möjligheter för kvinnor och män och hur man värderar lika möjligheter för majoritetssvenskar och de med invandrarbakgrund. Flickor är överlag mer inkluderande.

Oavsett vilken omstridd fråga det handlar om är det viktigt att prata med eleverna om hur man gör för att få till ett bra samtal. Vad kan man kan prata om i klassrummet och vilka regler gäller för samtalet?

– Elever måste få ha starka och kontroversiella åsikter, men de behöver lära sig hur de ska samexistera med dem som tycker något annat, säger Christer Mattsson.

Nu har Skolinspektionen gjort en uppföljning som visar att granskningen har haft effekt. Flera skolor redovisar hur de arbetar för att lyfta och hantera kontroversiella frågor i sin undervisning. Bland annat får eleverna träna på att delta i samtal om olika slags frågor genom värderingsövningar och att identifiera för och nackdelar med olika ställningstaganden.

Karin Flensner är forskare på avdelningen för utbildningsvetenskap och språk vid Högskolan Väst. I sin forskning har hon sett att lärare ibland undviker kontroversiella frågor då de är rädda att det ska uppstå konflikter i klassrummet. Det kan leda till ensidig belysning av vissa frågor och att elever inte får möta olika uppfattningar och perspektiv.

– Det som händer i omvärlden spelar in i klassrummet; det har vi till exempel sett i höst med Israel–Palestina-konflikten. Ibland har man som lärare förberett sig för att prata om något och har strategier för det, men frågor kan också komma upp i farten när en elev plötsligt säger något. Det här kräver i regel lite olika strategier, säger Karin Flensner, som tidigare har arbetat som gymnasielärare i religionskunskap och samhällskunskap.

Vad kan det vara för olika strategier?

– Om frågan bara kommer upp och man inte är beredd så visar forskning att många lärare helt undviker frågan. Det kan ibland vara klokt om man inte känner att man har kunskap eller har tänkt igenom hur man ska lyfta frågan. Men det är ju också viktigt att fånga upp elevernas frågor och problematisera till exempel fördomar och antidemokratiska åsikter.

När man däremot planerar för att undervisa om kontroversiella och känsliga frågor finns många sätt att närma sig dessa frågor och att träna elever i perspektivtagande, framhåller Karin Flensner.

– Dels finns det olika modeller för diskussion och dialog som man kan använda, dels kan man till exempel arbeta med rollspel, simuleringar, skönlitteratur, teater och film som strategier för att belysa olika perspektiv. Detta vet vi genom forskning är bra resurser för att synliggöra och problematisera komplexa och känsliga frågor.

Ett ämne som är väldigt känsligt i ett klassrum kan vara en ickefråga i ett annat, eftersom eleverna har olika erfarenheter och uppfattningar. Det kan handla om vilka elever som befinner sig i klassrummet och vilka didaktiska strategier läraren behöver ha.

– Känner man sina elever lär man sig vad de reagerar på, och då kan man hjälpa dem att se vilka åsikter som finns i en fråga och göra världen mer begriplig.

Lärarna behöver få till en undervisning som synliggör olika åsikter och positioner så att eleverna får hjälp att förstå, betonar Karin Flensner. Men undervisningen ska främst handla om innehållet i sakfrågan och inte enbart vad eleverna själva tycker.

– Skolan är ett av få forum i samhället där ungdomar kan träna på att lyssna till varandras åsikter och att se frågor utifrån olika perspektiv. Om skolan inte tar upp svåra samhällsfrågor söker eleverna sina svar på Tiktok och andra forum.

Karin Flensner efterlyser mer forskning som testar olika modeller för att jobba med laddade frågor i klassrummet. Hon ser gärna olika typer av aktionsforskning och interventionsstudier där man prövar och utvärderar vad elever lär sig genom olika sätt att organisera undervisning.

– Det är angeläget att kunna följa hur elever tränar sig i att resonera utifrån olika modeller. När demokratiska värden utmanas, till exempel i form av olika former av rasism, antisemitism, islamism eller ett högt och polariserat debattklimat, är detta otroligt viktigt, säger hon.

Björn Westerström är tjänstledig från sitt arbete som gymnasielärare i historia på S:t Petri skola i Malmö för att arbeta heltid med att samordna Malmös skolors arbete mot antisemitism.

När kriget i Gaza startade i höstas fanns redan en beredskap ute i skolorna i form av ett nytt pedagogiskt material till lärarna i Malmö. Det består av olika teman med texter och filmer om konflikten, samt om antisemitism och islamofobi. En undersökning bland lärarna hade visat att undervisning om Israel–Palestina-frågan ofta leder till konflikter i skolmiljön och ibland även till antisemitism.

– Eleverna möter fruktansvärda bilder på Tiktok och i andra former. De måste få en möjlighet att förstå vad som händer. Gör de inte det fastnar de i väldigt starka åsikter och propaganda på sociala medier, säger Björn Westerström.

Hur kan man som lärare och skolledare hantera den här situationen?

– Fånga upp elevernas och lärarnas behov av att tala om konflikten redan innan det uppstår laddade situationer. Många lärare vet vad de ska göra, men de behöver få hjälp att formulera det och flytta in det i närminnet. Det går ofta väldigt fort när något händer i klassrummet. Då är det viktigt att vara förberedd och veta hur man ska agera.

Vilka andra frågor kan vara svåra för lärare att hantera?

– Konspirationsteorier. Det krävs en medvetenhet om hur de fungerar och hur man ska förhålla sig när de dyker upp. Även här är det viktigt att tänka förebyggande och peka på betydelsen av källkritik.

Björn Westerström konstaterar att lärare själva ibland kan bli så engagerade att de tappar omdömet.

– Man får skriva vad man vill på sociala medier, men är man lärare måste man ändå ha en viss professionalism även utanför jobbet. Det kan räcka att en lärare gjort ett inlägg på sociala medier och så är det kaos på skolan.

Fortbildning av lärare räcker ofta långt, men även grundutbildningen skulle behöva kompletteras, anser Björn Westerström.

– På lärarutbildningar möter lärare relationell pedagogik som teori, men inte som praktik. Och praktiken, att veta hur man ska agera, är ju det väsentliga i det här sammanhanget, säger han.

Även Christer Mattsson vill se en uppdaterad lärarutbildning.

– Den skulle behöva en extra termin för lärare som varit ute och jobbat i 3–4 år. Jag tror att det är svårt att undervisa en grupp lärarstudenter om hur man hanterar kontroversiella frågor. För att riktigt förstå vad det innebär behöver man praktiska erfarenheter från läraryrket.

I slutet av februari kommer Christer Mattsson ut med en bok om skillnaden mellan att arbeta som lärare i områden där eleverna har en stark förankring i demokratin och där de inte har det.

Tillsammans med några kollegor har han under tre år studerat reproduktion av rasism och högerextremism på den svenska landsbygden och vad skolan försöker göra åt problemet. Christer Mattsson beskriver situationen i de mindre orterna på landsbygden som att det där finns ett högre rasistiskt bakgrundsbrus. Det sammanfaller med att tilltron till demokratin, demokratiska institutioner och relationen mellan majoritetssvenskar och minoritetssvenskar är som svagast i de orter där den högerextrema mobiliseringen är som mest påtaglig.

– I dessa skolor krävs helt andra insatser. Det kräver en helt annan pedagogik än den som är tillgänglig i dag, särskilt med tanke på att de här skolorna också har många andra problem med värderingsfrågor och bristande måluppfyllelse, säger Christer Mattsson.

Vilka är de viktigaste inslagen i en sådan pedagogik?

– Antisemitism är ofta svårt att bemöta i undervisning och leder inte sällan till konfliktfyllda situationer. Många gånger är det svårt för den enskilda läraren att orientera sig om i vilken utsträckning problemet grundar sig i kunskapsbrister, verklig övertygelse eller vilja att provocera. På Segerstedtinstitutet erbjuder vi kursen Pedagogiskt arbete mot antisemitism, som ger deltagarna kunskaper om antisemitismens historia, idéhistoria och socialpsykologi, men också pedagogiska verktyg som de kan använda i undervisningen.

Artikeln är en del ur ett tema om kontroversiella frågor i undervisningen, publicerat i Skolporten nr 1/2024!

Läs mer och prenumerera här!