Svårt att bedöma när och hur föräldrar får ingripa fysiskt mot barn

Fakta

Emelie Kankaanpää Thell

Bor i Gnesta
Född år 1986

Disputerade 2023-11-24
vid Stockholms universitet

Avhandling

Från föräldrars ansvar till ansvarsfrihet för föräldrar. En rättsvetenskaplig studie av föräldrars begränsande och tillrättavisande handlingar mot barn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är jurist i grunden och har alltid varit intresserad av frågor som rör familjen och personer som på olika sätt befinner sig i beroendeställning till andra, eller som av andra skäl kan ha svårt att göra sin röst hörd. När det handlar om juridiska frågor som rör barn så handlar det nästan alltid om båda de aspekterna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tillsyns- och omsorgsansvar för barn och om och hur föräldrar får begränsa och tillrättavisa sina barn, framför allt med fysiska medel. Det kan handla om huruvida föräldrar får ta tag i ett barn som springer i väg eller hindra ett tonårsbarn från att lämna hemmet. Den svenska straffrätten är i stor utsträckning generellt utformad. Det innebär att straffbestämmelserna som sådana för det mesta inte tar hänsyn till vem som har gjort någonting och i vilken situation det har hänt. Det innebär att många av handlingarna som föräldrar kan behöva vidta mot barn i olika situationer kan vara kriminaliserade. Samtidigt ger familjerätten uttryck för att föräldrar har ett tillsyns- och omsorgsansvar för barn, och att de till och med kan ha en skyldighet att hindra barn från vissa saker i olika sammanhang. Det blir ett möte mellan familjerätten och den ganska låga nivån för straffbara handlingar i Sverige.

– Huvudfrågan i avhandlingen är föräldraansvar, men inom ramen för det så tittar jag också på förskole- och skolpersonals ansvar. När barn befinner sig i skolan eller i förskolan så utövar personalen en form av tillsyns- och omsorgsansvar. Både lärare och förskolepedagoger kan behöva ingripa mot barn i olika situationer. För att det ska vara möjligt för dem att utöva det ansvar som de har för barnen så behöver det också finnas ett visst utrymme för dem att agera fysiskt mot barn, och att ingripa utan att det ses som en straffrättsligt otillåten handling. Det finns vissa specifika regler om olika disciplinära åtgärder i skollagen, men de är ganska brett formulerade och gäller dessutom inte i förskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat både för föräldrar och vårdnadshavare samt förskole- och skolpersonal är att det finns ett visst utrymme att ingripa fysiskt mot barn. I avhandlingen diskuterar jag att det här utrymmet nog är generellt sett större för föräldrar och vårdnadshavare, men det är viktigt att bedöma den enskilda situationen och handlingen – vad det var som egentligen hände när en vuxen agerade och om den handlingen var proportionerlig i situationen. Det är viktigt att komma ihåg, och det är en grundläggande utgångspunkt, att barn naturligtvis inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller kränkande behandling. Det är inte de handlingarna vi pratar om, men det kan finnas andra situationer där föräldrar eller förskole- och skolpersonal kan behöva ingripa.

– I avhandlingen diskuterar jag att det skulle vara svårt att detaljreglera det här på ett mer konkret sätt eftersom det behöver finnas ett visst bedömningsutrymme. Men en av mina slutsatser är att man behöver skapa en struktur för den här bedömningen som är tydligare än i dag.

Både lärare och förskolepedagoger kan behöva ingripa mot barn i olika situationer. För att det ska vara möjligt för dem att utöva det ansvar som de har för barnen så behöver det också finnas ett visst utrymme för dem att agera fysiskt mot barn, och att ingripa utan att det ses som en straffrättsligt otillåten handling.

Vad överraskade dig?

– När jag gav mig in i studien så visste jag att de här frågorna är väldigt komplexa. Det handlar om barnfostran och frågor som balanserar på gränsen mellan juridik, etik och moral. Jag hade dock inte förstått hur många vägval jag skulle behöva göra och hur mycket kunskap jag skulle behöva från andra vetenskapsområden som exempelvis psykologi, sociologi och pedagogik, för att få en helhetsbild.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min avhandling kan vara till hjälp kring hur man som rättstillämpare kan tänka kring de här frågorna. Jag ger förslag på en struktur för hur man kan göra bedömningar i olika situationer som hamnar under rättslig prövning.