Textens väg:om förutsättningar för texturval i gymnasieskolans svenskundervisning

Textens väg: om förutsättningar för texturval i gymnasieskolans svenskundervisning

Avhandlingen studerar villkoren för urvalet av fiktionstexter i gymnasieskolans svenskämne. Tre empiriska material har bidragit till förståelsen av vilka förutsättningarna är för texters väg till klassrummet. Det första materialet består av läro- och kursplaner från 1970 till 2005. En tydlig tendens är att eleven går från att vara ett objekt för kunskap till att bli ett subjekt som skapar sin kunskap. Med den utvecklingen blir ämnets målsättningar mer abstrakta, vilket leder till att läroplanens ramar blir vidare och mer svårtolkade. Samtidigt flyttas fokus från förmedling av en given kunskap till individens identitetsutveckling.

Det andra materialet utgörs av debatt- och metodartiklar ur tidskriften Svenskläraren under samma tidsperiod. I artiklarna utläses tre tendenser som återspeglar förändringar i svenskämnets diskurs. Den första tendensen beskriver hur den övergripande ideologiska debatten kring ämnet dör ut under perioden. Den andra tendensen visar hur diskussionen kring ämneskonceptioner ersätts av konkreta metodexempel. Den tredje tendensen uppenbarar att det konkreta texturvalet har gått från att vara förutbestämt under 1970-talet till att bli omdebatterat under 1980-talet, för att slutligen under 1990-talet hamna i en situation där vissa texters kulturella kapital gör att de inte behöver motiveras, medan andra textval verkar kräva detta.

Det tredje materialet består av intervjuer med, och observationer av, fyra verksamma lärare för att utröna vilka villkoren är för texturval i deras retorik och praktik. Resultatet visar en tydlig påverkan av informella institutionella faktorer och av skolkultur. Detta verkar emellertid avta med ökad erfarenhet. Materialet visar också att det finns ett problematiskt förhållande mellan lärarnas tal om texturval och textanvändning, och vad resultatet i praktiken blir. Yrkesprofessionalitet i form av ämnesdidaktiska kunskaper förefaller här vara av yttersta vikt, vilket i förlängningen får följder för lärarutbildningen.

The way of the text. On conditions for selections of texts in upper secondary Swedish teaching

This thesis looks at conditions for selections of fictional texts in the Swedish subject in the upper secondary school. Three different empirical materials have contributed to the understanding of what conditions there are for the texts to enter the classroom. The first material consists of national policy documents from 1970 to 2005. Here there is a tendency that the student goes from being an object for knowledge to becoming a subject that creates his/her own knowledge. With this development the contents and the given aims with the subject become more abstract, which leads to the framework of the curriculum becoming wider and more difficult to interpret. Simultaneously the focus is moved from mediation of given knowledge, to the development of an identity for the individual.

The second material consists of debate and method articles from Svenskläraren, a magazine for members, published by an organisation of Swedish teachers. The study comprise articles from the same period of time as the national curricula. In the articles there are three tendencies reflecting the changes in the discourse of the Swedish subject. The first tendency shows how the overall ideological debate on the subject disappears during this period. The second tendency shows how discussions about the conceptions of the subject is replaced by more and more concrete examples of methods. The third tendency depicts that the concrete text selections have moved from being partly predetermined during the seventies to become debated during the eighties, to finally during the nineties end up in a situation where some texts has a sufficient cultural capital not to need justifications, whereas others need it.

The third material consists of interviews with, and observations of, four active teachers, in order to find what conditions there are for text selections in their rhetoric and practice. The results show a clear impression of informal institutional factors and of the school culture. However, this seems to decrease with experience. There are big differences in how the teachers speak about text selections and text use and what the result becomes in practice. Here professionalism in form of knowledge in subject didactics could have a vast impact.