Ämneskonstruktioner i ekonomismens tid. Om undervisning och styrmedel i modersmålämnet i svenska och danska gymnasier
Syftet med Bengt Sjöstedts avhandling är att undersöka vilka lokala, nationella och globala faktorer som påverkar svensk- och dansklärares arbetsförutsättningar och deras undervisning.
Bengt Sjöstedt
Fil.dr Johan Elmfeldt, Malmö högskola
Professor Sylvi Penne, Högskolan i Oslo och Akershus
Malmö högskola
2013-09-27
Ämneskonstruktioner i ekonomismens tid – Om undervisning och styrmedel i modersmålämnet i svenska och danska gymnasier
Fakulteten för lärande och samhälle
Ämneskonstruktioner i ekonomismens tid – Om undervisning och styrmedel i modersmålämnet i svenska och danska gymnasier
Avhandlingen Ämneskonstruktioner i i ekonomismens tid. Om undervisning och styrmedel i modersmålsämnet i svenska och danska gymnasier, är en komparativ undersökning av svensk- och danskämnet på gymnasienivå i de två länderna och av styrdokument, styrsystem och de internationella styrningstrajektorerna (globala trender) bakom dem. Den praktiska bakgrunden, empirin, består av observationsanteckningar, lärar- och elevintervjuer, lärar- och elevenkäter, uppsatser, skriftliga prov, svenskt nationellt prov och dansk studentexamensuppsats från ett läsår på tre gymnasieskolor, två i Sverige och en i Danmark. I varje land följdes undervisningen i en åk1, åk2 och en åk3 på studieförberedande program, SP och NV, i Sverige och på motsvarande nivå i Danmark. Teoretiskt baserar studien sig på Basil Bernsteins didaktiska modell och på hans rekontextualiseringsmodell, på Wofgang Klafkis kritisk-konstruktiva bildningsteori, på danska didaktiska teorier och på svensk läroplansteori. Både de danska didaktiska teorierna och Bernsteins rekontextualiseringsmodell utvidgas till att omfatta en styrsystemsnivå och en global nivå. Genom en metaanalys visas att det kan konstrueras fyra olika modersmålsämnen, ett liberalt/progressivt ämne, ett konservativt färdighetsämne, ett (subversivt) bildningsämne och ett radikalt ämne. På klassrumsnivå (den pedagogiska reproduktionsdiskursen, PRD) upptäcktes betydliga skillnader vad gäller lärarnas textval. De svenska lärarna valde texter, som de menade skulle intressera deras elever, medan de danska lärarna valde texter som var utmanande för eleverna med hänsyn till både innehåll och form. Vidare var textbehandlingen olik: de svenska eleverna reflekterade över etiska och sociala ämnen ut från texten, medan de danska eleverna gick in i texten och analyserade, tolkade och perspektiverade den. Koder och determinanter i svenskämnesklassrum befanns vara individualism och elevernas ansvar för det egna lärandet, medan de danska var ämneskunskap och bildning. Svenskämnet definierades som ett liberalt/progressivt ämne med en osynlig pedagogik, medan danskämnet definierades som ett bildningsämne med potential att vara subversivt med en synlig pedagogik. De svenska styrdokumenten (den officiella pedagogiska diskursen, OPD), som analyseras med SFL (systemisk funktionell lingvistik), betonar individualism, etiska värden och elevernas egenansvar, och de är mångtydiga och otydliga. De danska styrdokumenten framhäver individen i gemenskap, bildning och ämneskunskap, och de är tydliga. Styrsystemet (det officiella rekontextualiseringsfältet, ORF) i Sverige kräver decentralisering, ämnesövergripande arbetslag, valfrihet, individualism och minimalism; i Danmark är de mot-svarande principerna centralisering, ämnesorientering och ett officiellt examenssystem. Det svenska systemet genererar en osynlig pedagogik och en liberal/progressiv ämneskonstruktion, medan det danska generar en synlig pedagogik och ett (subversivt) bildningsämne. I det globala rekontextualiseringsfältet, GRF, är ekonomismens (New Public Management) styrningstrajektorer: globalisering, osynlighet, nyspråk, decentralisering, konkur-rens/privatisering/valfrihet, individualism, minimalism/effektivitet/produktivitet, ansvarsskyldighet och kontroll/performativitet/evaluering. Många av dessa begrepp sammanfaller med koderna och determinanterna för svenskämnesklassrummen, styrdokument och det svenska styrsystemet. Undersökningen visar således, att ORF-nivån i Sverige har utfört beställningen från GRF, det vill säga att det svenska systemet genomsyras av ekonomismens styrningstrajektorer, medan motsvarande inte skett i Danmark. I Bernsteins rekontextualiseringsmodell er det pedagogiska rekontextualiseringsfältet (här kallat diskussionsarenan) en del av det officiella rekontextualiseringsfältet. I min reviderade modell er det emellertid ett självständigt fält mellan ORF och PRD. Viktiga aktörer på denna nivå är lärarutbildningsinstitutioner, ämnesföreningar, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och utbildningsministrar. Slutligen påvisas att Styrmedel styr och hur de gör det. Det vill säga hur de olika nivåerna som styr gymnasieutbildningen påverkar lärarnas arbetsvillkor och lön, rektorernas roll, privatisering/konkurrens, föräldrars och elevers krav, samt lärarnas autonomi.
Abstract in English
A comparison is drawn between the subjects of Swedish and Danish at ’gymnasium’ level (upper secondary school) in the two countries, and of the governing documents, governing systems, and international trajectories behind them. The thesis is grounded in Basil Bernstein’s didactic model and his recontextualisation model, in Danish didactic theories, and in Swedish curriculum theory. Both the Danish didactic theories and Bernstein’s recontextualisation model are expanded to include a governing system level and a global level. Through a meta-analysis it is shown that four different constructions of a mother tongue subject can be made. At c1assroom level (the pedagogic reproduction discourse level) substantial differences were traced concerning teachers’ choices of texts; the Swedish teachers chose texts they thought would interest their students, whereas the Danish teachers chose texts that were challenging with regard to both content and form. Furthermore, texts were treated differently: the Swedish students reflected on ethical and societal issues suggested by the text, while the Danish students analysed, interpreted and put the text itself into perspective. Thus, individualism and students’ learning responsibility were the codes and determinants identified in the Swedish classrooms; subject knowledge and cultural formation in the Danish classrooms. Consequently, the subject of Swedish was defined as liberal/progressive with an invisible pedagogy, white the subject of Danish was defined as a (subversive) cultural formation subject with a visible pedagogy. The Swedish governing documents (the official pedagogic discourse), analysed with the help of SFL, stress individualism, students’ learning responsibility, ethical values, and ambiguity. The Danish curricula highlight the individual in society, cultural formation, subject knowledge, and explicitness. The governing system (the official recontextualisation field) in Sweden demands decentralisation, interdisciplinary co-operation, choice, individualism and minimal ism; in Denmark the corresponding tenets are centralisation, subject orientation, and an official examination system. Accordingly, the Swedish structures of subject construction, codes and determinants generate an invisible pedagogy, while the Danish ones generate a visible pedagogy. In the global recontextualisation field the governing trajectories of economism (New Public Management) are globalisation, invisibility, newspeak, decentralisation, competition/ privatisation/choice, individualism, control/performativity/responsibility, accountability, and minimalism/effectiveness/productivity. Many of these terms coincide with the codes and determinants of the Swedish classrooms, governing documents, and governing system. The study shows that the Swedish educational system is infused by economic ideas in the official recontextualisation field, white this has not been the case in Denmark, at least not to the same extent. In Bernstein’s model the pedagogical recontextualisation field (here called the discussion arena) is part of the official recontextualisation field. In my revised model, however, it is a field in its own right. Important agents at this level are teacher training institutions, subject teachers’ associations, trade unions, employers’ associations, and two Ministers of Education. Finally, it is shown how the various levels of governing ’gymnasium’ education influence teachers working conditions, salaries, headmasters’ roles, privatization/competition, parents’ and students’ demands and teachers’ autonomy.
Relaterade länkar
Fritidshem
Åk F–6 Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Nyhetsbrev
