Att utveckla språket – något av det viktigaste för barn med autism
Det finns vissa områden som alla barn med autism har problem med, men det kan fortfarande skilja sig mycket inom gruppen, säger forskaren Karin Strid. Mina resultat visar att den språkliga nivån hos barnet är viktigt för att förstå den skillnaden
Karin Strid
Född 1974
i Göteborg
Göteborgs universitet,
2007-10-19
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Jag läste pedagogik och var intresserad av barn med ADHD och deras skolsituation, varför det är så svårt för dem att klara skolan. Jag skrev C-uppsats om barn med autism och deras grammatiska utveckling och läsinlärning, och i min D-uppsats skrev jag om spädbarn – på den vägen är det.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om skillnader i tidig minnesutveckling och tidig social utveckling och hur dessa skillnader kan påverka senare utveckling. Den handlar även om hur barn med autism skiljer sig åt sinsemellan beroende på deras språknivå.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
– I studien har jag bland annat använt ett minnestest som bygger på imitation, det vill säga förmågan att imitera något som andra gör, och jag kunde se att förmågan att imitera har ett visst samband med barnets språkliga och kognitiva utveckling – relationen mellan fördröjd imitation och senare utveckling har inte visats innan. Ett annat resultat är att inte alla autistiska barn har svårt med social kommunikation – att förstå och använda gester i samspel – utan det gäller främst de som har en låg språknivå. Samspelet mellan föräldrar och barn under lek såg olika ut hos föräldrar till barn med autism och föräldrar till barn med typisk utveckling. Vissa föräldrar pratade mer och försökte förändra barnets fokus i leken medan andra föräldrar samspelade mer kring det som var i barnets fokus.
Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?
– Jag trodde inte det skulle vara så stora skillnader inom gruppen med autistiska barn. Jag har även tittat på deras förmåga till låtsaslek, något man brukar säga att alla barn med autism har svårigheter med, men det visade sig att det bara gällde autistiska barn som även hade en låg språknivå.
Vem har nytta av dina resultat?
– Främst andra forskare, jag har inte använt någon modell i min studie utan jag har använt nya mått och ställt nya frågor. I förlängningen var syftet att förstå vad det är för förspråkliga förmågor som påverkar den verbala språkutvecklingen, för att öka möjligheten att kunna fånga upp barn som är i riskzonen. Mina resultat visar att det är viktigt att titta på ickespråkliga företeelser för att försöka ge en prognos och se om ett barn behöver extra stimulans och träning. Mer teoretiskt handlar min studie om vilka som är de egentliga problemen för barn med autism; deras oförmåga och brist på motivation, att de inte vill dela erfarenheter med andra och att de rent perceptuellt inte klarar av att tolka signaler.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
– Jag hoppas att resultaten kan ge ökad kunskap och förståelse kring barn med autism. Utveckling och behov ser så annorlunda ut och det går inte att utgå ifrån att barn med autism har samma svårigheter bara för att de har samma diagnos – man måste ta hänsyn till individuella skillnader hos barn.