Omtolkning av islamsk princip avgörande för flickors skolgång

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade i Afghanistan med utbildningsfrågor mellan 1996 och 2000, bland annat med Svenska Afghanistankommitténs utbildningsprogram. Där träffade jag Amir och vi påbörjade vår forskar-utbildning på halvtid. När jag kom till Afghanistan var endast tretton procent av eleverna flickor och när jag åkte hem 2001 var den siffran uppe i trettiofem procent. Vi gjorde en förstudie 2003 och insåg att vi borde titta på globaliseringen och dess effekter som nådde landet med enorm hastighet i takt med det ökade biståndet. Vi kunde se att det var en helt annan anledning än talibanerna som gjorde att flickor inte gick i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen baseras på studier i två afghanska byar och den handlar om olika dilemman – eller hinder – som är kopplade till flickors skolgång i Afghanistan. I Afghanistan finns det både islamsk och västerländsk utbildning, utöver det går alla barn även i moskéskola – flickor går endast upp till tio års ålder och då i blandade klasser med pojkar. Folket har en oerhörd tro på att utbildning leder till stor förändring, och det viktigaste med utbildning anses vara den etik man lär sig i skolan och det goda handlande som det leder till – det finns en tanke om att utbildning ska leda till fred, ökad säkerhet, bättre relationer mellan människor och ett bättre liv materiellt. Den islamska utbildningen innehåller mycket etik och moral, något man även vill få in i den västerländska utbildningen där man kämpar för att få behålla det antal timmar om islam som alltid har ingått i utbildningen – och som regeringen under USA: s inflytande nu försöker reducera.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Vi kunde se att folk upplever tre olika dilemman kopplade till utbildning: det första dilemmat för föräldrar och elever uppstår i valet mellan den islamska och den västerländska utbildningen. Den islamska skolan – madrasan – är helt klart på tillbakagång men islamisk utbildning i andra former är på uppgång. Det andra dilemmat uppstod i tillämpningen av den islamska principen farz på flickors utbildning, farz hävdas starkt av alla bybor och innebär allas ansvar och skyldighet att skaffa sig kunskap. Det uppstår problem när flickor kommer upp i tonåren och måste undervisas av kvinnliga lärare: så länge det inte finns några kvinnliga mullor kommer flickor aldrig att få mer än grundläggande utbildning om islam. Vi kunde se att det inte räcker med att föräldrarna har utbildning för att de ska acceptera at deras döttrar går i skolan och vi undrade över vilken princip som var starkast – den om farz eller den om att flickor måste ha kvinnliga lärare? Vissa var av den uppfattningen att man måste acceptera manliga lärare tills fler flickor utbildats och själva kan bli lärare. Nu pågår en nytolkning av farz, ursprungligen gällde farz endast islamsk utbildning och pojkar men efterhand har den kommit att gälla all slags utbildning och flickor – livet ut: idén om ett livslångt lärande fanns redan på 700-talet i islam. Det är i nytolkningen av farz det finns en förhoppning att komma runt problemet med att flickor inte går i skolan längre än tre eller fyra år vilket resulterar i en ond cirkel eftersom det innebär att det inte kommer att finnas kvinnliga lärare för att undervisa flickor i framtiden. Det tredje dilemmat ligger i mötet mellan globaliseringen och islam. Folket värnar starkt om afghanska traditionella värderingar och de värderingar som islam står för och trots att byborna aldrig hört ordet globalisering var de medvetna om den materialism, sekularisering och konsumism som följde i dess spår. Vi kunde se att det fanns en oro över hur islam ska kunna stå emot globaliseringens effekter – vissa menade att islam och pengar inte hör ihop, medan andra var förvissade om att islam är tillräckligt starkt för att stå för sig själv och är möjlig att förena med modernisering.

Hittade ni något under arbetets gång som överraskade eller förvånade er?

– De höga förväntningar och den enorma tro som folket har till utbildning var slående, och att så många var villiga att ställa upp och öppet dela med sig av sina synpunkter. Vi intervjuade fler än hundra personer, och det faktum att Amir är afghan och själv kommer från en avlägsen by var betydelsefullt för vårt arbete – det hade inte varit lika lätt med en tolk. Vårt samarbete har varit unikt, med ett insider-outsider perspektiv.

Vem har nytta av era resultat?

– Jag hoppas att Ministry of Education i Afghanistan kan ha nytta av våra resultat, och alla de givare och internationella organisationer som finns i landet. Jag hoppas även att resultaten kan öka förståelsen för den betydelse som islam och islamsk utbildning har för muslimer. Man har inte hört så många upprörda protester internationellt över att flickor är utestängda från islamsk utbildning från och med puberteten och det är anmärkningsvärt på många sätt. Islamsk utbildning värderas högt för att den har ett stort inslag av moral och värderingar, men i Sverige har man inte så stor kunskap om vad islamsk utbildning står för.

Hur tror du att era resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Det är inte så troligt att svenska föräldrar ser det som viktigast att man i skolan ska lära sig ett gott uppförande och ett moraliskt och etiskt handlande – men det är förmodligen så många muslimer i Sverige resonerar, och då är det bra om svenska lärare kan få en ökad förståelse för det.

Åsa Larsson