Studenters förväntningar avgör resultatet

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Det var genom min egen erfarenhet som kursledare på en distansutbildning: jag märkte redan första dagen att deltagarna hade väldigt skiftande förväntningar på kursen. En del ville helst få med sig material som de kunde tillgodogöra sig hemma, i sin egen takt, andra ville ha ett mer aktivt deltagande och chatta med sina kurskamrater dagligen. Det i sin tur ledde till helt olika förutsättningar för lärande, vilket jag tyckte var spännande. Dessutom fick jag en ny bild av distansstudier via mina studenter: en tjej berättade att hon verkligen uppskattade distanskursen eftersom hon hade fått så många nya vänner på nätet. Tidigare hade hon läst en delfartskurs på campus en kväll i veckan, med då var studierna mer komprimerade och folk var ofta stressade och skulle iväg så fort föreläsningen var slut. Trots att utbildningen var campusförlagd så kände hon sig alltså mer ensam då, i jämförelse med när hon började plugga på distans.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt ett antal faktorer för att se vad som faktiskt påverkar studenter att slutföra en kurs som är en kombination av en campusförlagd utbildning och en distansutbildning. Vad fanns i studenternas förväntningar, motiv och bakgrund som hade betydelse för deras resultat och fullgörande av kursen? Jag har tittat på flera olika faktorer: socioekonomisk status, ålder, kön, utbildningsbakgrund, datorvana och slutligen vad studenterna gjorde utöver själva kursen (till exempel om de hade ett extrajobb eller hur mycket de pluggade på egen hand).
– Just det här med socioekonomisk bakgrund är intressant eftersom det har funnits misstankar om att studenter som kommer från icke-akademiska hem har svårt att klara kurser som bygger mycket på individuella studier och eget ansvar. Jag ser positivt på att studerande är aktiva, men det får inte bli så att de som alltid klarar sig genom studierna gynnas ännu mer av detta fria studerandesätt. Det har varit en viktig drivkraft i avhandlingen, att ta reda på hur det verkligen förhåller sig med den saken.
– Det empiriska materialet i avhandlingen består av tre enkäter och uppgifter från Ladok-systemet. Tillsammans har det gett en bild av vilka motiv och förväntningar studenterna hade på sina studier, men jag har också tittat på deras studiemönster och vad de faktiskt gjorde i den lärplattform som kursen tillhandahöll.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att faktorer som studiebakgrund och socioekonomisk status inte slog igenom i min avhandling, det vill säga de hade liten eller ingen betydelse för om studenterna fullföljde kursen med godkänt resultat. Istället var det studiemönster och studenternas förväntningar på hur de skulle lära sig som visade sig korrelera mest med studieresultaten. Studenterna kom till kursen med helt olika förväntningar: en del ville arbeta individuellt medan andra uppskattade diskussioner och samarbeten i grupp. Lite hårddraget kan man säga att studenter som förväntade sig ett stort individuellt ansvar fullföljde och klarade kursen, medan studenter som förväntade sig mer samverkan tillhörde den grupp som inte avslutade kursen. Men det bör samtidigt påpekas att det var upp till var och en att utnyttja de samverkansmöjligheter som lärosätet tillhandahöll. Förväntningar är dock något man måste kunna hantera i kursdesignen: det måste finnas en viss flexibilitet som gör att kursen kan anpassas så att den bättre motsvarar studenternas förväntningar. Det är viktigt, inte minst eftersom avhandlingen visar det är förväntningarna som avgör om studenterna slutför kursen eller inte. Den här typen av utbildning betecknas som flexibel, men den kan framstå som en ganska rigid ur den studerandes synvinkel om kursen är utformad på ett helt annat sätt än man hade förväntat sig.
– Den statistiska analysen i avhandlingen visar att det går att förutsäga 8/10 av de studerandes resultat. Det är något som skulle kunna användas för att hitta riskgrupper och arbeta med att förebygga avhopp. Samtidigt är det en glidande etisk skala: vi använder oss delvis av den här kunskapen redan vid antagningen när vi kontrollerar förkunskaper som vi vet är viktiga för att klara en viss kurs, men vetskapen om vilka riskeleverna är blir förstås en balansgång: man skulle lätt kunna hamna i ett läge där man börja sorterar bort studenter som man misstänker kommer hoppa av – och det är förstås inte acceptabelt.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att det var så stora skillnader i studenternas förväntningar, men också att det inte var de studenter som tog mest initiativ till kommunikation som hade de bästa resultaten. Det hade istället de studenter som höll sig lite mittemellan, som engagerade sig ”lagom” mycket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att lärare har nytta av resultaten när de planerar en kurs, för att få en bild av hur studenternas förväntningarna kan skilja sig åt – det är en viktig aspekt att ta med i beräkningen. För lärosätenas del så är det viktigt att lyfta fram att den här formen av utbildning inte skrämmer bort studieovana studenter, så vill man bredda rekryteringen så kan man satsa på den här typen av utbildning.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Genom att lärosätena uppmuntras att erbjuda flexibla kurser i större utsträckning, men också att avhandlingen visar att studenter från icke-akademiska hem inte missgynnas av den här typen av utbildning.

Hedda Lovén