Omsorg om elever en stor del av komvuxlärares jobb
Omotiverade och ointresserade. En stor andel av komvuxeleverna ser studierna som ett alternativ till arbetslöshet. Detta ställer både stora och speciella krav på lärarkåren inom Komvux som måste lägga kraft på att få eleverna till skolbänken.
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Som högskolelärare blev jag nyfiken på Komvux eftersom många av mina mest motiverade och ambitiösa elever visade sig komma just från Komvux. Med facit i hand var det genom Kunskapslyftet, som egentligen är en parentes i Komvux historia som de fått behörighet till högskolestudier. Att studien har ett lärarfokus beror dels på mina antaganden att lärarna på Komvux har en specifik pedagogisk kompetens, dels på att deras arbetssituation inte har uppmärksammats i någon större omfattning.
Vad handlar avhandlingen om?
– Med utgångspunkt i samtal med lärare på Komvux visar min studie att det pedagogiska arbetet har två dimensioner, undervisning och omsorg. Det senare därför att många elever nämligen är mycket tilltufsade människor med dåligt självförtroende och dåliga erfarenheter av den vanliga skolan. För vissa blir Komvux ett sätt att försörja sig på. Lärarnas motivationsarbete blir på så sätt både ett pedagogiskt och ett socialt uppdrag.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
– Att vuxna elever inte per automatik är motiverade och självgående. Komvux styrs av samma läroplan som andra frivilliga skolformer, vilket är problematiskt med tanke på de villkor som råder för att nå samma mål i gymnasieskolan. Samma kurser tilldelas exempelvis halva timantalet på Komvux, samtidigt som lärarna där ska stärka elevernas självförtroende och motivera dem att över huvud taget komma till skolan. En avsikt med min studie är att lyfta fram komvuxlärarnas arbetssituation, inte minst med tanke på den beredskap som blivande lärare borde få i sin utbildning.
Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?
– Jag trodde faktiskt inte att lärarna möter så många omotiverade elever och att avhopp och hög frånvaro var ett dilemma. Min studie visar att Komvux inte alls har de elever som skolans styrdokument utgår från.
Vem har nytta av dina resultat?
– Förhoppningsvis alla som arbetar inom Komvux och andra former av vuxenutbildning. Avhandlingen har rönt intresse bland lärarutbildare och lärare på vuxenpedagogiska kurser som ser den som möjlig kurslitteratur och det är förstås jätteroligt.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
– Jag har skickat avhandlingen både till skolminister Jan Björklund och Ylva Johansson. Möjligen behövs en särskilt läroplan för Komvux, lärare som undervisar vuxna ska absolut ha en skolformsspecifik beredskap för detta. Dessutom måste vi våga ställa oss frågan vad vi ska ha Komvux till. Resultatet visar på ett strukturellt problem när Komvux fungerar som en tillflykt. Komvux ska absolut finnas men vi måste diskutera dess syfte och innehåll.