Konsten att samtala – både problem och behandlingsform

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som logoped sedan 1977 och kände, trots många år i yrket att vissa frågor fortfarande var oklara. Exempelvis hur tidigt man kan hitta barn som riskerar att få språkliga bekymmer och hur man bäst kan stödja och stimulera deras språkutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur språkliga och kommunikativa svårigheter upptäcks och hur man bäst hjälper dessa barn och ungdomar.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att det går att upptäcka framtida språksvårigheter hos barn redan när de är 1,5 år. Men det handlar inte om exakt hur många ord barnet kan utan om hur de förstår uppmaningar och använder sig av språket i symbollekar. Hos äldre barn upptäcks språkproblem ungefär på samma sätt: hur de förmår att lyssna, konversera, förstå mellan raderna och liknande. Genom att leka med jämnåriga barn med normal språkutveckling stimuleras barn med språkstörning både vad gäller språklig uttrycksförmåga och förmågan att lyssna och knyta an till vad lekkompisen säger, medan leksamtal med kompisar på samma språkutvecklingsnivå präglas av att de är korta och dåligt sammanhållna. Å andra sidan vågade barnet med språkstörning ta fler språkliga initiativ när de lekte med barn på samma språkliga utvecklingsnivå. Min slutsats är att barn med språkstörning behöver vara tillsammans med kamrater som representerar olika ålder och språklig utvecklingsnivå.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att mina resultat stämde med det man intuitivt kan tro angående vad i språket som är viktigast i tidig ålder. Något annat som verkligen förvånade mig var vilken enorm betydelse den språkliga förmågan har för barn och ungdomar med ADHD-diagnos – dels beträffande inlärning och social kompetens, men även för minne, uppmärksamhet och koncentration.

Vem har nytta av dina resultat?

– Barnhälsovården, barnpsykiatrin, rådgivare, föräldrar, förskolor, pedagoger och logopeder. Men naturligtvis också de som jobbar inom skolan.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Genom insikten att språket är nyckeln till hur man klarar sig och trivs i skolan hoppas jag mitt arbete kan bidra till att skapa flerstämmiga klassrum, där det ömsesidiga samtalet, där man lär sig lyssna på andra och knyta an till vad andra säger, får ta mer plats.

Susanne Sawander