Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Hur realiserar studenter sitt lärande i ämnet fysik?

Publicerad:2007-02-28
Uppdaterad:2012-05-02
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Margareta Enghag har undersökt hur studenter på gymnasiet, lärarutbildningen och ingenjörsutbildningen realiserar sitt eget lärande när de arbetar i grupp med olika former av problemlösning i ämnet fysik. Vilken möjlighet hade studenterna att vara med och utforma den uppgift det stod inför – och därmed påverka sitt, som hon kallar det, lärägande?

Hur blev du intresserad av ämnet?

-Jag har varit fysiklärare på gymnasiet i 18 år. Att jag blev gripen av hur studenter realiserar sitt eget lärande började faktiskt med att jag införde stationslabbar i min egen fysikundervisning: istället för att alla studenter gjorde samma uppgift samtidigt så fick de gå runt till flera stationer och prova olika laborationer. Jag förde även in ett samhällsperspektiv i de uppgifter som studenterna skulle lösa, och det visade sig vara stimulerande både för dem och för mig – plötsligt fick jag massor av intressanta frågor och våra samtal blev mycket roligare. Jag upplevde att det uppstod ganska djupa frågeställningar hos studenterna i samband med att jag införde den här otraditionella gruppövningen i fysik – och det ville jag titta närmre på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om på vilket sätt man kan bygga upp ett teoretiskt ramverk för att beskriva hur studenterna agerar för att realisera en gruppuppgift. Jag kallar det för lärägande i avhandlingen, det vill säga hur äger studenterna sitt eget lärande? Jag har analyserat hela den process som studenterna går igenom när de löser en gruppuppgift, från vem som har inflytande över uppgiften och hur den formuleras, till hur den genomförs och slutligen redovisas. I avhandlingen tittar jag på hur studenter på gymnasiet, lärarutbildningen och ingenjörsutbildningen tar sig an två typer av frågor: miniprojekt, som löper under lite längre tid, och kontextrika problem, som var kortare problemlösningsuppgifter i form av en berättelse. Uppgifterna konstruerades tillsammans med undervisande lärare och lektionerna spelades sedan in på video så att jag kunde analysera dem.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Syftet med avhandlingen var att hitta ett teoretiskt ramverk där man kan studera hur studenterna gör för att realisera sitt lärägande. Det teoretiska ramverk jag har skapat i avhandlingen visar hur man som lärare kan se lärägandet i gruppen – till exempel vad man ska vara lyhörd för att upptäcka under grupparbetet.
– Avhandlingen visar att lärägandet växer fram både individuellt och i grupp: hur gruppen realiserar lärägandet är förvisso intressant, men det är minst lika intressant att se hur den enskilde studenten agerar för att realisera SIN del av lärägandet. Ett viktigt resultat är därför att lärägandet inte går att analysera bara genom att titta på studentgruppen som sådan, eftersom det hela tiden händer så mycket inom gruppen. Lärarens uppgift är att assistera varje individ – därför är det viktigt att kika på hur individen fungerar i gruppen. Det här väckte förstås tankar kring vilka olika typer av grupper som uppstår i ett klassrum och vad som händer inom dem.
– Studien visar även att om lärare och studenter får lov att tala om sina egna erfarenheter så öppnas uppgiften (och dialogen) lättare upp – det var överraskande att se hur duktiga studenterna var på att förklara för varandra när de fick använda sig av sina egna erfarenheter. Att det individuella lärägandet är baserat i studenternas egna erfarenheter är ett viktigt resultat som skolan bör ta fasta på, men det är inte helt okomplicerat. Ibland uppstod problem, till exempel när lärarstudenterna (som tyvärr ofta hade ganska fragmentiserade kunskaper)helatiden ville sätta in uppgiften i ett vidare sammanhang, vilket ibland ledde till ganska ytliga diskussioner ur lärandesynpunkt. Läraren vill förstås komma till uppgiftens kärna och fördjupa samtalet kring själva övningen – en inte så lätt balansgång alla gånger.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Studenterna diskuterar överraskande mycket som läraren aldrig ser! Utmaningen för läraren blir att försöka snappa upp vad studenterna diskuterar och inte vara för snabb med att leverera lösningen. Jag förvånades även över vilka problem studenterna hade med att lösa enkla matematiska uppgifter. De blev dessutom lite generade när man stod bredvid och tittade på, så jag tror helt enkelt att man måste ge dem ordentligt med tid att lösa uppgifterna. Men det viktiga är att man är vaksam på att gruppen får det ”goda” samtalet – och att man inte får vara rädd för att stuva om grupper som inte fungerar!

Vem har nytta av dina resultat?

– Att arbeta med lärägande och gruppuppgifter är faktiskt ett bra sätt realisera studentinflytandet över det egna lärandet. Det handlar inte om att studenterna ska sitta med i ett elevtråd eller i någon kommitté, utan att om att de ska få ökat inflytande i klassrummet – vilket i sin tur ökar deras möjligheter att lära sig. Och i det avseendet tycker jag faktiskt inte att det har hänt så förfärligt mycket i skolan, även om det under lång tid har talats mycket om studentinflytande.
– Som lärare tror jag att det är viktigt att man funderar på studenternas möjlighet att vara med och formulera och utforma en uppgift, men också att studenterna är fria att samtala kring den. Bara hur man sitter har faktiskt stor betydelse – sitter studenterna ansikte mot ansikte eller på rad? Som lärare är din viktigaste uppgift att assistera grupperna och underlätta för studenterna så att de kan genomföra uppgiften på sitt sätt, inte minst när det gäller redovisningen. Och att få kvalificerad feedback på sitt arbete är oerhört viktigt: det slarvar man lätt med som lärare – det minns jag själv från min egen undervisning – och det är verkligen synd.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att resultaten kan vara uppmuntrande för lärare som vill arbeta mer med grupper och låta studenterna själva vara aktiva. Skolans utmaning är inte att få studenterna intresserade av naturvetenskap – för det är de – utan att möta det existerande intresset på ett adekvat sätt. Tyvärr tror jag att vi ibland misslyckas med att behandla våra studenter som vuxna: de här ungdomarna är vana vid att ta ansvar och initiativ, men när det gäller de naturvetenskapliga ämnena så upplever jag att vi ibland förminskar studenterna genom att tro att vi bara kan mata dem med information. Så utmaningen är skolans!

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Modersmål

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i modersmål! Konferensen ger både praktiska verktyg för din undervisning och fördjupning inom viktiga ämnen. Delta på plats i Stockholm den 5 februari eller på webbkonferensen, öppen 12 februari–5 mars.
Läs mer och boka
Åk F–9
5 feb 2025

Främja närvaro i förskolan

NY KURS HOS SKOLPORTEN! Den här kursen med kursledare Malin Gren Landell handlar om hur förskolor systematiskt kan arbeta för att främja barns närvaro, vilket gynnar alla barns utveckling och lika möjligheter. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev