Det är när vi reflekterar som insikterna kommer

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Det blev jag redan för 30 år sedan, när jag själv arbetade som barnskötare och senare förskollärare. Jag tror att vi behöver några års erfarenhet innan vi börjar se vad det är som krävs av en pedagog för att klara av det här yrket. Efter många års erfarenhet började jag fundera på vad det var för fortbildningar vi hade – fanns det något MER att fördjupa sig i, som gick utöver den vidareutbildning i ämnesinriktade områden som vi vanligtvis fick? Jag upplevde att det fanns en kunskap som man bara kan tillägna sig genom lång erfarenhet, som handlade om att hitta ett förhållningssätt till de människor man möter i den vardagliga verksamheten. Hur gör man för att dessa möten ska bli fruktbara? Runt omkring mig hörde jag mina kollegor tala om att det varken fanns tid eller rum för att dela praktiska erfarenheter med varandra. När jag senare skrev en rapport som grundade sig på en intervjustudie med lärare så märkte jag att även de efterfrågade bättre möjligheter att få dela sina praktiska erfarenheter. De talade inte om handledning då, för det hade inte riktigt dykt upp på åttiotalet, men jag började fundera på om det inte var handledning som det här lärarna sökte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samtal som kunskapsform: att få fördjupa sitt yrkeskunnande genom att samtala med sina kollegor. Utgångspunkten är mina egna erfarenheter som handledare, jag kunde se att i mötet med den andre fanns två förhållningssätt: den ena handlar om tillämpa ett öppet lyssnande och ge respons på ett sätt som gör det möjligt för den andre att fördjupa sina tankar – det handlar helt enkelt om att skapa ett reflekterande rum. Det andra förhållningssättet är mer slutet, istället för att lyssna möter man den andra med given kunskap och råd. Det leder till att utrymmet för reflektion blir ganska litet, och i förlängningen uteblir också läroprocessen. Oavsett om det är barn eller vuxna du möter så är det samma förhållningssätt som gäller.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att goda pedagoger kräver goda samtal. Det är en förutsättning för att få tillgång till vår egen reflektion över den vardagliga verksamheten. Vi behöver dela med oss av hur vi gör och hur vi förhåller oss i vår pedagogiska gärning. Både teori och praktik behöver mötas, och det kan ske i samtalet: de tankar vi har i en dialog kan sägas utgöra våra egna teorier. Det är när vi reflekterar över vår praktik som insikterna kommer – det är DÅ kunskapen uppstår.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det som förvånar är att det inte är någon enkel resa att återvända till vår praktiska erfarenhet och sätta ord på den. Ibland kan man tro att det räcker med att kollegor samtalar så kommer den här nya insikten av sig självt, men så enkelt är det inte. Det krävs ett återvändande till praktiska och unika exempel för att kunna se sina handlingar i ett nytt ljus – och se de alternativa handlingsmöjligheterna. För att ett lärande samtal ska uppstå krävs det reflekterande rummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som möter människor i sin vardagliga verksamhet, oavsett vad man arbetar med, har nytta av att känna till de här förhållningssätten. Och möter människor gör vi i nästan alla yrken, även om det sker under olika former. Mina resultat berör frågor som är centrala på de flesta arbetsplatser, till exempel ledarskap och kommunikation. Det här visar hur en lärande organisation kan uppstå – genom att de verksamma får möjlighet att stanna upp, reflektera, och sätta ord på sin praktik.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Forskningsresultaten kan vara en inspiration till att börja fundera över dina egna samtal: hur möter jag elever, kollegor och föräldrar? När det gäller eleverna så tangerar det öppna förhållningssättet det som läroplanen beskriver som att möta eleven i dialog, istället för att överföra ett givet kunskapsstoff. Det handlar om elevernas läroprocesser och lärarnas kunskapssyn.

Hedda Lovén