Förutsätt inte att vi förstår varandra….

Hur blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare gick jag en del kurser i kommunikation och blev biten – så när jag började forska fanns kommunikationstemat redan som en stark kandidat. Trots att kommunikation är central för all pedagogisk praktik, den genomsyrar ju hela skolan och skolpraktiken, så är det ett ämne som vi inte har så mycket kunskap om. Många tror att kommunikation bara handlar om att överföra information, som någon slags teleledning, men den är även skapande: våra personligheter och relationer utvecklas och formas genom kommunikation.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språklig kommunikation. Avhandling undersöker de rådande teorier och föreställningar om kommunikation som finns – jag har försökt skapa en teoretisk hållbar och pedagogiskt fruktbar förståelse för kommunikationens villkor, kännetecken, funktioner och förmågor. De teorier och föreställningar som hittills framförts inom pedagogiken var helt enkelt inte bra beskrivningar av hur kommunikation går till, de lyckades inte förklara eller skapa en djupare förståelse för hur man kommunicerar framgångsrikt – så det har varit min ambition att bidra med något mer kvalitativt på det här området. Om man ska förstå pedagogisk kommunikation, VAD är det man ska förstå då? Vi kan inte bara förutsätta att varje gång vi talar så blir vi förstådda, därför är villkoren för kommunikation, och i synnerhet för en framgångsrik sådan, ett viktigt fokus i avhandlingen.
– Jag ser det här som en extremt viktig fråga för skolan eftersom det är så viktigt för lärandet. Jag tyckte att det saknades en kvalificerad förståelse av kommunikation inom pedagogiken: om det är något vi verkligen behöver ta reda på så är det vilka förmågor och kunskaper vi behöver utveckla för att kunna kommunicera framgångsrikt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att vi har skäl att ompröva våra antaganden om hur kommunikation fungerar. Ofta tror vi till exempel att vi kommunicerar framgångsrikt för att vi använder samma ord – men det betyder inte att vi förstår varandra. Min avhandling bidrar till att utveckla bättre idéer för hur vi kan förstå pedagogisk kommunikation och vilka funktioner den har i skolan. Kommunikation betraktas ofta som endimensionell process när den faktiskt är flerdimensionell: att tala med och tolka varandra är att handla i flera dimensioner. Genom kommunikation etablerar vi relationer, vi lär oss kunskaper och formar varandras identiteter samtidigt.
– Vi lever lite i föreställningen att kommunikation kan lösa det mesta, men riktigt så enkelt och oproblematiskt är det inte. Jag tror att det är viktigt att ha rimliga förväntningar på vad kommunikationen kan bidra med. Man talar så mycket om kommunikativ kompetens idag, men alltför få har på ett kvalificerat sätt granskat vad som kännetecknar en sådan kompetens. I min avhandling har jag försökt beskriva de villkor och förmågor som krävs för att förstå varandra. Man kan till exempel inte förstå ord isolerat från det språk en talare använder: två personer som använder likartade ordförråd behöver inte knyta samma innebörder till orden. Ord ges mening i relation till något annat, talarens avsikter med ett yttrande och själva sammanhanget spelar också in. Om vi verkligen vill förstå varandra krävs att vi tar hänsyn till den helhetsbilden. Därför menar jag att vi inte kan gå omkring och förutsätta att vi menar samma sak, utan istället måste vi anstränga oss för att ge mening åt den andre och vara lite mer lyhörda. Viktigast är helt enkelt att man är beredd att tänka nytt om kommunikation.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att vi gör så många problematiska antaganden om kommunikation, men också att det faktiskt var möjligt att skapa en förenlig bild av den, som går att tillämpa på så många olika pedagogiska problem. Att det går att förstå och förklara så många olika vinklar av den pedagogiska praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som vill förstå pedagogik och den pedagogiska praktikens villkor har nytta av att läsa min avhandling – jag har bidragit till att utveckla kunskap om det som kanske är pedagogernas mest centrala begrepp. Att visa hur fruktbar kommunikation är uppbyggd är förstås särskilt viktigt när skolan sysslar med att lära kunskaper, demokrati och att främja mångkultur. Ytterst handlar det ju om att förstå vilka villkor som gäller för en pedagogisk handling. Sen tror jag även att forskare kan ha glädje av resultaten, eftersom jag har vinnlagt mig om att skapa en givande begreppsapparat kring kommunikation.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Genom att de som verkar i skolan kan utveckla förståelsen för en central aktivitet. De professionella i skolan kommunicera till vardags, och då har de skäl att veta vilka antaganden och förväntningar som är rimliga att ha på kommunikationen, men även vad som skiljer mer eller mindre framgångsrik kommunikation åt. Det i sig tror jag kommer leda till en klarare idé om villkoren för lärande.

Hedda Lovén