Lärare slits mellan tradition, demokrati och marknad

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Man kan säga att intresset grundades i mitt eget lärarskap: forskningsfrågorna bottnar i de frågor som jag själv brottades med under min tid som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läraridentitet, och hur lärare gemensamt skapar en yrkesidentitet. Jag har valt att inrikta mig på aspekter som rör etiska frågor och fostransfrågor i läraryrket. Under ett års tid har jag träffat tre olika lärargrupper och spelat in deras samtal om etiska frågor rörande verksamheten, för att sedan göra en analys av vad de har uttryckt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att lärarna i min studie befinner sig i ett spänningsfält mellan tre influenser: skoltradition, demokratiuppdrag och marknadsorienterade villkor, och det i sin tur påverkar deras sätt att förhålla sig till uppdraget och verksamheten. Skoltradition innebär att lärarrollen beskrivs i ganska konventionella ordalag: man talar om lärarens auktoritet som förebild, vägledare och kunskapsförmedlare. Demokratiuppdraget kännetecknades av ett ifrågasättande av det man tar förgivet, ett undanröjande av hierarkier och ett mer fostrande ansvar där respekt för elevens behov och integritet står i centrum. Det marknadsorienterade talet handlar om krav på effektivitet, resultat- och målstyrning, där man instrumentellt försöker styra eleven. Jag kunde också se en tydlig intimiserad strategi i det marknadsorienterade talet, där privata frågor gjordes till skolans sak. Det är troligtvis en effekt av den intimiserade retorik som vi upplever i konsumtionssamhället idag.
– Det intressanta är att se vilken gränsdragning lärarna gör i samtalen – vad tillhör lärarrollen och vad gör det inte? Vilka frågor angår läraren? Det kan lätt bli en krock när lärarna hämtar inspiration både från en traditionell, auktoritär lärarroll, samtidigt som man försöker tillämpa en inställning där elevens integritet står i fokus.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Eftersom jag själv är lärare så kände jag igen mig mycket i talet och retoriken kring de här frågorna. Men när jag skulle analysera samtalen var jag tvungen att distansera mig lite, och då slog det mig hur lärare med en viss självklarhet uttalar sig om elevers och familjers livsstilar, samtidigt som man betraktar sig själv som en självklar förebild för eleverna. Det framstod som ett fenomen: jag anade en skoltradition där lärarna tagit sig en självklar rätt att bedöma elevernas livssituation. Ur etisk synvinkel tror jag att man skulle behöva problematisera det mer. Det finns många dolda föreställningar kring läraridentiteten som har sin rot i en ganska traditionell bild av vem läraren är och har för ställning i samhället. Men idag är det ganska många röster som hörs och den gamla lärarrollens självklara auktoritet är borta. Just därför tror jag att det är så viktigt för pedagogerna att få formulera sig i de här samtalen – för att få syn på var man står, och vilka frågor man vacklar i.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att avhandlingen kan vara nyttig läsning för lärare, just för att få den där tankeställaren, men den kan även tjäna som en ingång till viktiga och relevanta frågor, oavsett om man håller med om det jag skriver eller inte. Jag tror även att skolpolitiker och skolledare kan ha nytta av resultaten, eftersom avhandlingen har ett samhällsteoretiskt perspektiv där jag ifrågasätter hur skolan styrs och vilka influenser som ska tillåtas påverka skolan.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att resultaten skulle kunna påverka lärares sätt att reflektera tillsammans, kanske till och med leda till en ökad etisk medvetenhet. Förhoppningsvis kan resultaten ge konkret inspiration som leder till vidare samtal.

Hedda Lovén