Adekvat lärarkompetens ger starka effekter

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som förskollärare i 15 år och alltid varit intresserad av pedagogik. Dessutom har jag sedan länge varit intresserad av friskolorna, vilket gjorde att det kändes naturligt att forska om dem när tillfälle bjöds.

Vad handlar avhandlingen om?

– Effekter av fristående skolor på 9-10 åringars läsförmåga. I avhandlingen ingår flera studier: den första handlar om social snedrekrytering: jag har studerat vilken påverkan utbildningsbakgrund och inkomst hos föräldrarna har på elevernas läsförmåga. Generellt sett är ju föräldrar till elever som går på fristående skolor mer välutbildade, sedan skolpengen kom kan man se att segregationen avseende elevers bakgrund har ökat. Det är oroväckande – det är som att man håller på och inför ett nytt parallellt skolsystem, där man tidigt delar upp eleverna: vad händer då med kravet på likvärdig utbildning och jämlikhet? Tidigare strävade man ju efter att dela upp eleverna så sent i livet som möjligt, det här blir på ett sätt en återgång. Det leder till att den kommunala skolan dräneras på studiemotiverade elever, eftersom det finns en stark koppling mellan studiemotivation, resultat och elevernas bakgrund. När man separerar eleverna förlorar man ju även GODA effekter, till exempel den hjälp eleverna kan ge varandra.
– Den sista studien handlar om lärarkompetensen, jag har undersökt vad lärarutbildning faktiskt betyder: innebär en formell kompetens hos lärarna något annat för friskolorna än för de kommunala skolorna? På friskolorna talar man om att den informella behörigheten kan vara minst lika viktig som den formella, lärarna kanske har en mer varierad bakgrund med praktisk yrkeslivserfarenhet eller ett brinnande engagemang – men vad jag visar är att ÄVEN om man har en sådan god social miljö på friskolorna så ÄR lärarbehörighet viktigt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att lärarkompetens är lika viktigt på friståendeskolor som på kommunala skolor. Resultaten visar att lärarnas adekvatautbildning får effekter på elevers läsförmåga – men även att den sociala snedrekryteringen har ungefär lika stor effekt som formell lärarbehörighet. Det betyder att lärare med formell behörighet i längden kan kompensera för inflytandet av en lägre utbildningsnivå hos föräldrarna.
– Balansen mellan ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper är nyckelfaktorn hos lärare. Du måste kunna ditt ämne OCH ha den pedagogiska kunskapen. Den kombinationen är viktig.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Tidigare sa man att det var storleken på klassen som var avgörande för elevernas prestation, men när jag började forska såg jag hur viktig lärarbehörigheten var.
– Om du är lärare på en fristående skola så kanske du inte har en formell behörighet, men enligt friskolorna har du någon annan tillgång som väger upp för det – den här goda sociala miljön som det talas om, den borde i mitt tycke ha gett någon form av genomslag i studien – men det har den inte gjort. Effekten av lärarbehörigheten är alltså SÅ stark. Det gnälls så mycket på lärarutbildningen, men den fungerar bevisligen – och det var en glad överraskning för min del.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och beslutsfattare. Skolan har genomgått en decentralisering och det är väldigt högt i tak, även inom den kommunala skolan. Jag tror att resultaten kan vara till nytta för dem som ska fatta beslut om friskolornas villkor, framför allt när vi nu ser att segregationen ökar. Personligen har jag svårt att se behovet av friskolorna: vi talar om mångfald, värdegrund och valfrihet – men för den enskilde eleven som går på, säg en muslimsk friskola, lyser detta inte igenom. De eleverna går ofta miste om olika perspektiv och kulturer, eftersom klasserna inte är lika blandade. När man gick efter närhetsprincipen så blandades eleverna åtminstone LITE, även om det givetvis finns en viss boendesegregation.
– Dessutom tror jag att resultaten kan vara till nytta när man beslutar om hur lärarutbildningen ska se ut, och för professionens utveckling.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Det här är ju en utbildningssociologisk studie, så jag tror att största vinsten blir att den kan verka uppmuntrande och stärkande för lärarkåren: nu vet vi att lärare kan väga upp för en sämre bakgrund. Det tror jag sporrar lärarna till att utveckla sig ännu mer!

Hedda Lovén