Det går att minska studenters drickande

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som företagssköterska med studenthälsovård och blev tillfrågad om att leda ett projekt om nya tekniker för att kartlägga och påverka unga vuxnas alkoholvanor. Och det ledde till en avhandling så småningom…

Vad handlar avhandlingen om?

– Om olika metoder för att förebygga skador av alkohol bland universitetsstuderande.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Först och främst att det finns två metoder för att minska drickandet hos identifierade högkonsumenter. Den ena är en kognitiv beteendeutbildning som sker under cirka tio timmar och i grupp. Den andra är en ny metod som heter personlig dryckesfeedback och som går ut på att en person genom tio frågor om alkoholkonsumtion, skador och beroende får jämföra sig med sin närmaste omgivning.
– Ett annat avhandlingsresultat är att om man utbildar barpersonalen på studentbarerså dricks det mindre, och miljön på barerna blir också mindrestökig.
– Avhandlingen innehåller också en analys över hur mycket ochpå vilket sätt studenter dricker under fyra universitetsår.Analysen visar att 16 procent är stabila högkonsumenter, 11 procentförflyttar sig från en skadlig till en mindre skadlig konsumtionsnivå,13 procent ökar sitt drickande från en låg till en högnivå och 60 procent är stabila lågkonsumenter. Slutsatsen avdetta är att 30 procent av studenterna dricker på ett sätt som ärskadligt för dem någon gång under sina universitetsår.

Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att resultaten av personlig dryckesfeedback hade lika stark eller till och med starkare effekt än den kognitiva utbildningen när det gällde att minska drickandet hos högkonsumenterna. Att en så förhållandevis enkel metod kunde vara lika bra eller bättre än den mera krävande kognitiva utbildningen var nytt när vi utförde våra studier, men i efterhand har vi hittat stöd för de resultaten i annan forskning.

Vem har nytta av dina resultat?

– De används redan praktiskt av Alkoholkommittén som lyder direkt under Socialdepartementet och har ett program med syfte att minska studenters drickande.
– 47 procent av alla 18 till 25-åringar passerar universitetet, så det ären bra plats för att hitta de som befinner sig i riskzonen, och 18 till25 är en bra ålder för att ändra sina dåliga dryckesvanoroch skapa nya.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att en skolsköterska som arbetar med ungdomar som går sista året på gymnasiet, och alltså enligt lagen får dricka alkohol, skulle ha mycket att vinna på att använda personlig dryckesfeedback.
– På de som är yngre än 18 kan man inte använda metodeneftersom vuxenvärlden aldrig får acceptera att de dricker överhuvud taget. Deras kroppar och hjärnor är inte färdigvuxna ochkan ta alldeles för stor skada.

Anna Lytsy