När talet blir en handling för livet

Lena Carlsson är bestämd. Bestämd på att talet är en handling i sig. Vad man säger är man i viss mån bunden av – och det gör det betydelsefullt. I sin avhandling presenterar hon fyra olika språkliga mönster, så kallade diskurser, som visar hur professionella betraktar sina elever som medborgare. Vissa diskurser leder in i deltagandet av ett demokratiskt samhälle. Vissa leder därifrån.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– I egenskap av min roll som gymnasielärare, faktiskt. Jag arbetade med elever inom ett yrkesförberedande program när jag började lägga märke till hur lärare ser på sina elever som medborgare. Jag började fundera på hur medborgarskapet tar sig praktiskt uttryck som demokrati i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur professionella i samtal med varandra bygger olika meningsbildande språkliga mönster, så kallade diskursiva föreställningar, om eleverna som medborgare. Jag har fokuserat på hur medborgarskapet tar sig praktiskt uttryck i skolan – hur gestaltar sig demokratin i ljuset av hur man talar om sina elever? Den pedagogiska praktiken är ett virrvarr av föreställningar, tankar, reflektioner och motstridigheter. Jag ville bringa reda i detta virrvarr och undersöka vad man egentligen sa. Vad uttrycker de professionella om sina elever – vilken roll tror de att eleverna kommer att spela i samhällslivet?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Genom att titta på utbildningspolitiska texter, styrdokument samt analysera samtal med professionella, har jag i det pedagogiska virrvarret av yttranden och uttryck lyckats få fram fyra diskurser. Inom den konserverande diskursen beskrivs eleven som en medborgare mot bakgrund av traditionella värden, till exempel mot bakgrund av gårdagens gymnasium. Den marknadsorienterade diskursen sneglar på branscherna och låter dem styra vad som ska ske i skolan. Vissa elever konstrueras här som vinnare med ledande befattningar i samhället – andra beskrivs som framtida arbetskraft som snabbt försvinner till arbetsmarknaden och blir en del av den grå massan. Den kommunikativa diskursen handlar om samråd, ömsesidighet och människors lika värde. Man styrs inte av en given norm, utan intresserar sig för det som sker här och nu. Här försöker man balansera mellan det individuella och det gemensamma. Den sista diskursen är den beskyddande, som innehåller mycket humanitet och närhet. Här finns en stor empatisk förmåga, men eleverna beskrivs många gånger som passiva och hjälplösa. Diskursen kan tyckas mänsklig och god – men det finns en risk i att man blir för överbeskyddande.

Vilken diskurs är du bärare av?

– Man behöver inte vara bärare av en enda diskurs – de flesta kan nog känna igen sig i flera. Beroende på diskussionen kan man också växla mellan dem. Men jag tror inte att jag har varit i den marknadsorienterade diskursen, däremot har jag nog varit i den beskyddande. Jag skulle nog säga att jag är en kombination av tre, men det är svårt att betrakta sig själv i relation till en diskurs!

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Både ja och nej. Möjligen att de differentierande diskurserna (den konserverande och den marknadsorienterande) framstår som så starka och etablerade, medan de integrativa (den kommunikativa och den beskyddande) är tillbakaträngda och splittrade. Den kommunikativa diskursen framstår till exempel som väldigt svag, vilket jag i och för sig hade räknat med, men inte i den utsträckning som framkom under studiens gång.

Vem har nytta av dina resultat?

– Gymnasieeleverna. Men det skulle vara till stor glädje om man även kunde ha nytta av resultaten i lärarutbildningen. Jag skulle önska att man vände sig direkt mot verksamma lärare och diskuterade avhandlingen. När man läser den ser man tydligt att läroplan, kursplan och programmål inte riktigt hänger ihop.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att den kan påverka genom att öka medvetenhet om att det är viktigt vad man säger: att analyserar tal som handling. De olika diskurser som används av de professionella – vad är de bärare av, vilka värden i synen på människor, kunskap och samhälle kommer fram?
Det du säger är du i viss mån bunden av – och din inställning påverkar din omgivning. Att inte bemöta ett uttalande kan också betraktas som en handling. Därför är det viktigt att ta fasta på de kategoriseringar som sker i samtalen: de kan tyckas oskyldiga, men med dem följer betydelsefulla maktordningar, värden och hierarkier.

2006-04-11 Hedda Lovén