Hoppa till sidinnehåll
Integration

Talking and taking positions: An encounter between action research and the gendered and racialised discourses of school science

Publicerad:2007-05-14
Uppdaterad:2012-05-02

Eva Nyström har undersökt hur naturvetenskapliga ämnen och matematik är konstruerade och vad som händer när vi arbetar med dessa på NV-programmet: vilka hindrande strukturer, processer och föreställningar bidrar till att t.ex. kön, klass och etnicitet blir begränsande för undervisning och lärande?

Författare

Eva Nyström

Handledare

Professor Gaby Weiner samt universitetslektor Christina Ottander,

Opponent

Professor Lyn Yates, University of Melbourne, Australia

Disputerat vid

UmU – Umeå universitet

Disputationsdag

2007-06-01

Titel (eng)

Talking and taking positions: An encounter between action research and the gendered and racialised discourses of school science

Institution

Insitutionen för Matematik, teknik och naturvetenskap

Abstrakt

Denna avhandling diskuterar frågor om maktprocesser i och i kring det naturvetenskapliga klassrummet. Studien bygger på ett aktionsforskningsprojekt tillsammans med gymnasielärare som undervisar i matematik och naturvetenskapliga ämnen på två skolor i Sverige. Analysen tar sin utgångspunkt i feministisk poststrukturalistisk kunskapsteori, genus- och diskursteori och kombineras med kritisk aktionsforskningsmetodologi och diskursanalys. Målet med studien är att synliggöra de processer som skapar och befäster ojämlikhet och ojämställdhet samt undersöka hur dessa konstrueras i tal och praktiker om undervisning och lärande. Med start i lärares egna klassrumsprojekt och i samtal kring dessa fokuserar studien även hur aktionsforskning kan bidra till att synliggöra, utmana och förändra ojämlika diskurser. Avhandlingens första del diskuterar teoretiska utgångspunkter, studiens mål och forskningsfrågor, metod samt ger en beskrivning av aktionsforskningsprojektet med dess egna maktprocesser. Även analysmetod och etiska aspekter berörs i denna del. Den andra delen av avhandlingen utgörs av fem artiklar där de två första bildar en litteraturbakgrund samt en inskrivning i det forskningsfält där feministisk forskning om naturvetenskap, genusforskning samt forskning om naturvetenskapernas undervisning sammanstrålar. Nödvändigheten av att fördjupa genusforskningen så att den går djupare än att endast mäta skillnader mellan pojkar och flickor inom naturvetenskaplig undervisning lyfts fram. Den tredje artikeln diskuterar ett reflexivt förhållningssätt och skrivande genom att beröra erfarenheter av att upptäcka sin egen vithet och ras i Sydafrika och vad det får för konsekvenser i en svensk skolkontext. De två sista artiklarna undersöker hur makt och kunskap produceras, möter motstånd och utmanas i lärar- och elevdiskussioner inom aktionsforskningsprojektet. Analysen bygger på olika diskurser som är synliga i det svenska samhället av idag; t.ex. en naturvetardiskurs som producerar naturvetenskap som med hög status, en jämställdhetsdiskurs, en könsskillnadsdiskurs och en invandrardiskurs som producerar invandraren som problematisk. Analysen av lärarnas samtal visar t.ex. att väletablerade hierarkier och för-givet-tagna värderingar av skolämnen i relation till kön reproducerar fördelar för somliga lärare men inte för andra, att lärare deltar i att köna de naturvetenskapliga ämnena samt att förändringar i undervisningen av naturvetenskap och matematik möts med motstånd. Även eleverna positioneras utanför och innanför olika gränser som ger tillträde till att vara verklig naturvetare . Eleverna ger mening till kön, etnicitet och social klass på olika sätt i olika situationer. Ibland finns gränserna mellan den naturvetenskapliga skolklassen och de andra, ibland skapas gränsen utifrån elevens språkliga bakgrund, och ibland inne i naturvetarelevens kropp – t.ex. den könade hjärnan – vilket då får pojkar att framstå som mer lämpliga som naturvetare än flickor. Analysen visar, också i elevernas samtal, tecken på motstånd mot ojämlika diskurser och praktiker och pekar sammanfattningsvis på behovet av fler forskningsstudier som kan dekonstruera ojämlika diskurser och praktiker i naturvetenskap i skolan; vad som är kvinnligt, manligt, svenskt, utländskt osv.

Talking and taking positions: An encounter between action research and the gendered and racialised discourses of school science

This thesis concerns processes of power relations in and about the science classroom. It draws on action research involving science and mathematics teachers in the Swedish upper secondary school (for students between 16 and 19 years). For the analysis, feminist post-structuralism, gender, and discourse theories (e.g. Butler and Foucault) are combined with critical action research methodology (e.g. Carr and Kemmis) and discourse analysis (e.g. Wetherell and Hall). The aim of the study is to make visible processes of inequality and to investigate how these are constructed in talk or discourse about teaching and learning. The study grew out of teachers actions/small-scale projects in their own classrooms and so the study also investigates if and how action research can contribute to making visible, challenging and changing unequal practices and discourses of dominance. The first part of the thesis deals with this process and the analysis suggests that post-structural critiques of language and discourse are helpful in enabling actions to challenge inequities in the science classroom that currently exist. Five different articles constitute the second part of the thesis, two of which explore and survey research literature and argue for a need for more studies which investigate critically how science is shaped by specific social, cultural and historical contexts. Additionally, it is argued that it is important to focus not only on measuring differences among students but also on investigating how difference is constructed and how inequities can be challenged. The experiences and bodily feelings of what race can do to gender (and vice versa) in a specific situation are recounted and examined in the third article which also invites different positions and complexity into the research field. The next two articles investigate how power and knowledge are produced, resisted and challenged in teacher and student talk within the action research project. The analysis draws on different discourses in contemporary Swedish society; for example a science discourse which produces school science (and its teachers and students) as high status, a gender equality discourse, a gender difference discourse, and an immigrant discourse which produces immigrant students as problematic. Analysis of teacher talk reveals, for example, that long-established hierarchies and taken-for-granted values of school subjects in relation to gender reproduce advantage for some teachers but not for others, that teachers participate in the gendering of science subjects, and that changes in the teaching of science are resisted. Also students are located inside and outside the discourses they draw on, which qualifies or disqualifies them as proper science students. Different borders are highlighted to show how students attach meaning to gender, social class, and ethnicity in different situations. Sometimes borders are produced inside bodies (the notion of the gendered brain, for example) and sometimes between cultures or according to family background. Resistance to dominant discourses is also visible in students talk and the ways in which teachers and students reproduce borders and exclusion in the science classroom through their practices. The analysis points out the need to initiate new research which can deconstruct among others, discourses of femininity and masculinity, the immigrant student and school science.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev