Gymnasielärare – perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet

Gymnasielärare – perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet

Denna avhandlings syfte är att fördjupa kunskapen om hur gymnasieläraryrket uppfattas och gestaltas av lärarna själva under det tidiga 2000-talet, och relatera denna förståelse av arbetet och yrkesutvecklingen till lärarfackliga samt politiska strävanden vad gäller läraryrket och dess professionalisering. Införandet av kursen projektarbete studeras som ett exempel på en innovation i gymnasieskolan, vilka villkor och krav som följer med den och hur lärarna förhåller sig till dem. Utifrån lärarnas berättelser vidgas detta perspektiv till deras arbete och yrkesutveckling i vidare mening. Samband och motsättningar mellan lärarnas beskrivningar av arbetet och väsentliga tankar i forskning, statlig- respektive facklig skolpolicy analyseras.

Det empiriska materialet utgörs huvudsakligen av intervjuer samt statliga och lärarfackliga dokument. 23 lärare, från fyra skolor, intervjuades i två omgångar med ett års mellanrum. Fem skolledare på samma skolor intervjuades också. Intervjuerna kompletteras på en punkt, kompetensutveckling, med material från en enkät. 102 dokument publicerade av lärarnas fackliga organisationer och staten mellan 1964 och 2004 analyserades med kritisk diskursanalys. Ett par andra inslag av dokumentanalys ingår också: en analys av lönekriterier samt en jämförelse med en nationell utvärdering.

I analysen har perspektiv och begrepp från professions-, organisations- och skolutvecklingsteori, samt ramfaktorteorin, använts på ett eklektiskt sätt. Avhandlingens inriktning är praxisnära forskning, men här finns också en strävan efter att visa på sambanden mellan makro- och mikronivå. Mot bakgrund av forskning om skolans omgivning och vidare kontext utvecklas en diskussion om samband mellan policyformuleringar, förändringar av strukturer i skolans organisation och lärarnas förståelse av förändringar och reformer.

Analysen av lärarnas berättelser om införandet av en innovation, kursen projektarbete, visar på ett arbete som genomförts tack vare hög yrkesmoral och stor erfarenhet, trots brister i villkoren för arbetet. Implementering, kompetensutveckling, framförhållning och andra ramfaktorer är en svag eller hindrande infrastruktur för utvecklingsarbetet. Brister i kommunikationen bidrar till lägre kompetens än vad som hade kunnat vara fallet. På en av de fyra skolorna finns ett något starkare skolövergripande stöd för utvecklingsarbetet.

Lärarnas autonomi är stor, men begränsas av ramfaktorer och av att potentiell handlingsfrihet inte alltid nyttjas fullt ut. Den faktiska handlingsfriheten är alltså mindre än den verkar vara. Inslag av balkaniserad kultur och påtvingad kollegialitet finns på skolorna. Delegeringen till de ämnesövergripande arbetslagen är omfattande, men lagen framstår som otillräckliga i relation till de förväntningar som finns på dem: Framför allt saknas tid och funktionell gruppsammansättning. De ämnesövergripande arbetslagen krockar med lärarnas behov av samarbete i ämnessammanhang, och upplevs inte vara användbara fora för skol- och kompetensutveckling.

Stödstrukturer för långsiktig, gemensam kunskapsutveckling saknas till stor del på skolorna, och modeller som lärande organisationer framstår som fjärran från skolornas vardag. Förutsättningar för en dialog med aktuell forskning saknas och den vetenskapliga världen uppfattas som otillgänglig. Förändringar i organisationen har delvis varit kontraproduktiva.

Den stora omstrukturering som genomfördes i svensk skola från slutet av 1980-talet och under 1990-talet låg i linje med internationella reformtrender, men hade samtidigt nationell karaktär. Begreppet professionella lärare följde med förändringen av styrningen till en decentraliserad, mål- och resultatstyrd skola. Lärarnas fackförbund adopterade begreppet och det blev allt mer betydelsefullt under 1990-talet. Vid millennieskiftet var professionella lärare en dominerande idé i fackförbundens dokument.

Under 1990-talet har flera väsentliga synsätt blivit gemensamma i statliga och lärarnas fackliga organisationers dokument och i delar av forskningen. Exempel är vad jag kallar förändrings- och professionsdiskurserna, diskurser som sällan problematiseras i dokumenten. De två avtalen mellan arbetsmarknadens parter, 1995 och 2000, utgjorde en del av vad som kommit att kallas ett systemskifte i det svenska skolsystemet. De förändrade lärarnas arbetsvillkor och innebar nya strategier för de fackliga organisationerna: gemensamt utvecklingsarbete med arbetsgivarna och mer visionära uttryck. Det jag i studien kallar professions-, förändrings- och managementdiskurser fördes in i skolan utifrån, med obetydliga möjligheter för lärarna att skapa sig en djupare mening av vad de innebar.

Studien visar på hur praxisnära studier av lärares arbete, relaterat till omgivande kontexter, kan bidra till djupare kunskap om lärares arbete och yrkesutveckling. Bilden av lärarnas arbetsvardag bidrar också till nyansering och problematisering av tidigare forskning.

Upper secondary school teachers perspectives on teachers work and professional development at the turn of the millennium.

The aim of this thesis is to contribute to knowledge about how the work and profession of upper secondary school teachers is understood and shaped by the teachers in the beginning of the 21st century, and to relate that understanding of work and professional development to the strivings of the teachers trade unions and the state. With the implementation of an innovation as a starting point, the teachers narratives also described their work in a broader sense. Connections and contradictions between those descriptions of everyday work are analysed in relation to central ideas in research and state and trade union policy. The empirical data were mainly generated through interviews and studies of state- and teachers trade union policy documents. Twenty-three teachers at four upper secondary schools were interviewed twice, with a one year interval. Five school leaders were also interviewed. A minor questionnaire added data concerning professional development. 102 documents published by the State and the teachers trade unions between 1964 and 2004 were analysed using critical discourse analysis.

The analysis is eclectic, drawing on perspectives and conceptions from theories on professions, organisations, school development and the frame factor theory. The overall approach of the study is practice related research and includes an intention to draw attention to connections between micro and macro levels.The analyses of the teachers narratives on implementation indicate that they were able to do the job despite unsatisfactory conditions thanks to high work morale and extensive experience. The infrastructure provided by the frame factors was weak or working at cross purposes. The school-wide support for development was stronger at one of the four schools.The teachers formal freedom of action was substantial. In practice it was restricted by frame factors and the fact that the potential freedom was not fully used. Thus, the actual autonomy was more limited than it appeared to be. The school culture included elements of balkanised and contrived collegiality. Many tasks were delegated to the interdisciplinary work teams, but the teams did not seem to live up to expectations. Primarily, they lacked time and an appropriate group composition. There was a clash between the interdisciplinary work teams and the teachers need to co-operate within subject work teams. The teachers did not regard interdisciplinary work teams as useful for school or professional development.

Supportive conditions for long-term, shared learning and dialogue between researchers and practitioners were largely lacking. Visions such as learning organisations were far removed from the everyday life in the schools. Changes in organisational structures at the schools have partly been counterproductive.

The far-reaching restructuring of the Swedish upper secondary schools implemented from the end of the 1980s and during the 1990s was in line with international reform trends. It also had specific national characteristics. The concept professional teachers was introduced in some Government bills around 1990. The teachers trade unions adopted the concept and it became increasingly significant in trade union policy during the 1990s. At the turn of the millennium it was a dominant idea in their documents.

During the 1990s several influential discourses became established as shared views between the State, trade unions and some researchers, e.g. what I have called change and professional discourses. They were rarely problematized in state and teachers trade union policy documents. The two agreements between the teachers trade unions and the employers, in 1995 and 2000, constituted another component of what has been termed a system-shift in the Swedish school system. They influenced the teachers working conditions and implied new strategies for the trade unions. The professional, change and management discourses salient in the documents were brought into schools with insufficient opportunities for the teachers to develop a deep meaning of the discourses.

The study emphasizes the importance of practice oriented studies, related to wider contexts, in order to provide insights into teachers work and professional development. It also brings nuances to, and problematizes theoretical conceptions and discourses in the field.