Hoppa till sidinnehåll

Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers textvärldar

Publicerad:2007-02-01
Uppdaterad:2012-05-02

Med Lpf94 fick svenskämnet ett utvidgat textbegrepp: förutom typografisk text omfattas även tv, film och datorspel. Christina Olin-Schellers avhandling visar att elevernas förväntningar på svenskämnet kolliderar med skolans syn på text och läsning. Elevernas fritidsläsning är ljusår från den skolan uppmuntrar, men vi måste ändå försöka ta till oss av den i undervisningen, säger Christina, även om det inte är lätt.

Författare

Christina Olin-Scheller

Handledare

Professor Dag Nordmark samt universitetslektor Sten-Olof Ullström.

Opponent

Docent Lars Brink, Högskolan i Gävle

Disputerat vid

KaU – Karlstads universitet

Disputationsdag

2007-02-16

Titel (se)

Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers textvärldar

Titel (eng)

Between Dante and Big Brother: Textual worlds of Swedish upper secondary school students

Institution

Estetisk-filosofiska fakulteten

Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers textvärldar

Denna avhandling är en studie om gymnasieelevers möten med och reception av fiktionstexter i skolan och på fritiden. Studiens fokus är hur litteraturundervisningen, utifrån ett vidgat textbegrepp, lyckas möta elevernas förväntningar på och tidigare erfarenheter av fiktionstext. Den teoretiska utgångspunkten består av teorier som betraktar läsning som en transaktion mellan text och läsare i en social och kulturell kontext.

Undersökningens metoder är kvalitativa. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in under deltagande observationer och intervjuer av elever och lärare mellan 2001-2003 i fyra gymnasieklasser. Fokus är kursen Svenska B och materialet består av dokumentation av skrivet och muntligt material om text och läsning. Studiens frågor är: Hur utvecklar litteraturundervisningen elevers kunskaper om fiktionstext och läsning? På vilket sätt befinner sig fritidens och svenskämnets textvärldar i dialog med varandra? Hur använder elever olika fiktionstexter i sitt identitetsbygge? Vilka värderingar om olika texttyper blir synliga i klassrummet?

Resultaten av studien visar att kollisioner mellan lärarnas och elevernas litterära repertoarer är vanliga i undervisningen. Undervisningen, vars texter huvudsakligen bestod av skönlitteratur, stöttade inte eleverna tillräckligt i deras bygge av litterära föreställningsvärldar. Elevernas förväntningar på fiktionsläsning var präglade av ett starkt känslomässigt engagemang och detta var tydligast är hos pojkarna. Deras dominerande läsarroll läsaren som hjälte och deras aktiva val av multimedier, var faktorer som påverkade receptionen. Flickornas dominerande läsarroll läsaren som tänkare matchade däremot stundtals lärarnas repertoarer. Flickorna saknade dock ofta kvinnliga perspektiv i undervisningen, något som de istället fann i fritidstexterna.

Studiens didaktiska slutsatser är att undervisningen i högre grad måste möta elevernas litterära repertoarer. Litteraturpedagogikens syfte bör vara att vidga dessa repertoarer och få eleverna att erövra nya läsarroller. För att litteraturundervisningen ska bli meningsfull måste den erbjuda eleverna textanalytiska verktyg, problematisera såväl värderingar om olika texttyper som relationen mellan fiktion och faktion samt ge en kritisk literacy-kompetens. Eleverna måste också uppleva ett känslomässigt engagemang. Ett sätt att åstadkomma detta är att verka för en dialogisk undervisning som utmanar till både efferent och estetisk läsning. Studien visar också att lärarnas förutsättningar att arbeta utifrån ett vidgat textbegrepp är begränsade. Därför måste utbildningen av nya och fortbildningen av verksamma lärare behandla läsning av fiktionstext ur nya och bredare perspektiv.

Between Dante and Big Brother: Textual worlds of Swedish upper secondary school students

This dissertation deals with Swedish upper secondary school students encounter and reception of various fictional texts in and outside of school. The focus of the study is how literary instruction, based on an expanded text concept, succeeds in meeting the students expectations and previous experiences of fictional texts. The theoretical framework consists of theories that approach reading as a transaction between text and reader in a social and cultural context.

The study is founded on qualitative methods, and the empirical material was collected through participant observation and interviews with students and teachers in four upper secondary school classes between 2001 and 2003. The research questions are: How does literary instruction develop students knowledge of fictional texts and reading? In what ways are the students textual worlds in and outside of school dialogically interrelated? How do students use different fictional texts in building their identities? Which values regarding different texts are visible in the classroom?

Findings indicate that mismatches between teachers and students literary repertoires are common in upper secondary school literary teaching. Since the literary instruction mainly drew upon traditional fiction, the students construction of literary worlds was not sufficiently supported. The students expectations of fiction reading were characterized by strong emotional involvement, and this was particularly true for the male students. The female students reported that there was a lack of female perspectives in the literary teaching.

The pedagogical implications of the study concern the importance of identifying the students literary repertoires and matching those with the literary instruction. Literary pedagogy should aim to expand these repertoires, and to help students acquire new reader roles. One way of achieving this is to promote dialogical teaching that encourages both efferent and aesthetic reading. Findings of the present study also indicate that teachers resources for working with an expanded text concept are limited. Consequently, current teacher education programmes and further training of working teachers must deal with reading of fictional texts from new and broader perspectives.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i företagsekonomi! Konferensen berör bland annat: Gy25 – vad ändras och varför?, att undervisa i företagsekonomi med ett brett hållbarhetsperspektiv, att kommunicera hållbarhet, undervisning i entreprenörskap – hur och varför? Delta på plats i Stockholm 21 november eller via webbkonferensen 28 november–20 december! Sommarerbjudande: 15% rabatt på din bokning när du anger rabattkod SOMMAR i bokningsformuläret!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer & boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev