Mjuk övergång kräver systematik och struktur
Information om extra anpassningar, social utveckling och kunskapsresultat lägger grunden för en mjuk övergång från låg- till mellanstadiet. Det menar Sara Eklund och Monica Rundqvist, som i sin utvecklingsartikel konstaterar att det ofta saknas systematik kring den här processen.
Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?
– Framför allt för att vi ville dela med oss av våra resultat då vi tror att de kan vara till nytta för andra skolor och lärare. Vi började undersöka ämnet när vi deltog i Ifous utvecklingsprogram Datadriven skolförbättring. Här upptäckte vi att det nästan inte finns någon forskning om övergångar mellan just låg-och mellanstadiet. Vi tror och hoppas att vår artikel fyller ett tomrum.
Vad handlar artikeln om?
– Övergripande om framgångsfaktorer för att få till en mjuk övergång från låg- till mellanstadiet. Artikeln bygger på digitala enkäter samt fokusgruppintervjuer med lärare och rektorer på både låg- och mellanstadiet, alltså både de lärare som lämnar över elever och de lärare som tar emot samma elever. Vilken information anser lågstadielärare är viktig att lämna över till lärare som tar emot eleverna i årskurs 4? Överensstämmer den informationen med vad lärare på mellanstadiet önskar få av de överlämnande lärarna på lågstadiet? I enkäterna har vi bett lärarna att lista de tre informationsområden de anser är viktigast och i fokusgrupperna har vi sedan sållat ut de tre viktigaste framgångsfaktorerna.
Våra resultat visar att det ofta brister vid övergångar från låg- till mellanstadiet , främst för att det saknas systematik kring överlämning av elevinformation.
Vilka resultat har ni sett?
– De tre viktigaste områdena att informera om och som lägger grund för en mjuk övergång är: extra anpassningar, social utveckling och kunskapsresultat. För att det här informationsutbytet ska ske krävs en tydlig struktur och dokumentation på en hög professionell nivå, både hos de överlämnande och mottagande lärarna.
– Våra resultat visar samtidigt att det ofta brister vid övergångar, det beror främst på att det saknas systematik kring överlämning av elevinformation mellan stadierna. I vår artikel pekar vi på att om frågor kring vad, när, hur och vilka som ska delta i överlämningar lämnas öppna, ökar också risken för att viktig information om elever inte lämnas över eller tas emot.
Hur har ert arbete påverkats av projektet?
– Just nu arbetar vi med att upprätta en handlingsplan för att systematisera processen vid övergångar. Konkret handlar det om ett årshjul som ska implementeras i hela skolans arbete, allt enligt ett beslut av skolans ledning.
Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?
– Närmast ska vi berätta om vårt arbete på en rektorsträff för samtliga skolledare här i Eskilstuna kommun. Här finns också ett nätverk för förstelärare där vi ska berätta om våra resultat.
Sara Eklund är förstelärare på Lagersbergsskolan i Eskilstuna kommun.
Monica Rundqvist är förstelärare på Lagersbergsskolan i Eskilstuna kommun.