Lärare undervisar olika om evolution

Biologilärare resonerar olika om syftet med evolutionsundervisningen. Dessutom har de olika strategier för att möta frågor om konflikten mellan religion och naturvetenskap, visar Maria Peterssons avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv varit biologilärare i många år, och är dessutom intresserad av evolutionsfrågor. Vi har flyttat en del så jag har tjänstgjort på olika skolor. Då stötte jag på olika sätt att resonera kring evolutionsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har intervjuat erfarna lärare för att få veta vilket innehåll de prioriterar och vad de vill med innehållet i gymnasiekursen biologi A, som ges till i stort sett alla elever på naturvetenskapliga programmet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Huvudresultatet är en beskrivning av innehållet i relation till sammanhanget där biologiundervisningen förs. Lärare resonerar ganska olika utifrån de styrdokument som finns och den erfarenhet de har av kursen biologi A. De resonerar lika om vissa teman inom evolutionsundervisningen, men när det handlar om varför eleverna ska lära sig innehållet resonerar de olika.

– De olika syften lärarna har med innehållet kan delas in i fyra olika inriktningar, eller fyra olika selektiva traditioner. Lärarna ägnar sig dels åt undervisning inom evolution inriktad mot naturvetenskap, skolbiologi, fältekologi respektive en inriktning mot ifrågasättande och debatt.

Vad överraskade dig?

– I många lärares beskrivning av vad de tar hänsyn till när det gäller undervisningen kom det upp mycket som hade med tro och kreationism att göra, det vill säga att svara kritiskt mot naturvetenskaplig evolutionsteori. Antingen lägger lärarna upp undervisningen för att kunna bemöta kreationsim, eller så utesluter de dessa frågor helt och hållet, för att visa att de bör hållas utanför biologin. Det var förvånande eftersom tidigare studier i Sverige, i början av 2000-talet, inte behandlar detta i någon större utsträckning.

– Det var också förvånande att lärare på samma skola i stort sett beskriver samma arbetsuppgifter, men de har olika syften med vad de vill uppnå med undervisningen. Detta förklarar lärarna själva med att de har få tillfällen att diskutera innehållsfrågor. Det finns en ensamhet i didaktikfrågan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen innehåller värdefull information om hur undervisningen kan gå till. Resultaten har stor betydelse för skolledare och politiker, när de funderar över vad vi förväntar oss att en lärare ska kunna. De är även viktiga för lärarutbildningen. Jag hoppas också att biologilärare ska ta del av resultaten och reflektera över dem så att de kommer eleverna tillgodo.

Gunilla Nordin