Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Assessment for learning – A case study in mathematics education

Publicerad:2012-12-18
Uppdaterad:2013-01-24

Forskaren Andreia Balan provade tillsammans med en lärare att förbättra matematikundervisningen utifrån fem olika punkter, något som gav tydliga effekter på elevernas resultat i en gymnasieklass.

Författare

Andreia Balan

Handledare

Gunilla Svingby, Anders Jönsson, Malmö högskola.

Opponent

Christian Lundahl, Stockholms universitet

Disputerat vid

Malmö högskola

Disputationsdag

2012-12-14

Titel (eng)

Assessment for learning – A case study in mathematics education

Institution

Utbildningsvetenskap

Abstrakt

En systematisk användning av bedömning med det uttalade målet att stödja elevers lärande – bedömning för lärande – hävdas av många forskare vara ett sätt att främja lärande och motivation. Detta mål kan uppnås genom att elever har förståelse för mål och kriterier och genom att involvera dem i bedömningsprocessen. Tidigare forskning har visat att var och en av flera ”formativa verktyg”, såsom bedömningsmatriser och feedback, har varit effektiva för lärande. Fem strategier för bedömning för lärande har beskrivits men lite är känt om effekterna av en kombination av dessa strategier i ett klassrum.

I en studie genomförd med gymnasieelever har alla fem strategierna använts. Interventionen präglades av att: 1) göra mål och kriterier tydliga genom en systematisk användning av bedömningsmatriser, 2) göra elevernas lärande synligt genom en användning av problemlösningsuppgifter och grupparbete, 3) ge eleverna nyanserad information om deras prestationer, inklusive sätt att gå vidare i sitt lärande, 4) aktivera eleverna som resurser för varandra genom kamratbedömning och kamratåterkoppling, och 5) skapa ett forum för kommunikation om bedömning, som omfattar både elever och lärare.

Resultaten indikerar en förbättring i elevernas prestationer i problemlösning, till exempel när det gäller hur väl de kan tolka ett problem och använda lämpliga matematiska metoder för att lösa det. Eleverna visar också förbättringar i sina matematiska resonemang och i hur de presenterar en matematisk lösning. Resultaten indikerar dessutom en förändring i elevernas matematikrelaterade föreställningar, i riktning mot mer produktiva föreställningar som stödjer lärande i matematik. Förändringarna i elevernas föreställningar inkluderar deras syn på vad matematisk förståelse är, på vad det innebär att arbeta matematiskt och på nyttan av matematiska kunskaper.

Under intervjuerna uttryckte eleverna hur de uppfattade den nya lärandemiljön. Elevernas svar tyder på att de uppskattade de olika formativa komponenterna som resurser för sitt lärande. Svar från både elever och lärare pekar också på att dessa komponenter ofta stödjer och förstärker varandra samt är sammanlänkade på ett komplext sätt. Dessutom hade de flesta komponenter även andra effekter, förutom att stödja de formativa strategier de var avsedda för.

Resultaten från denna studie fördjupar förståelsen av hur en bedömning för lärande kan påverka eleverna och deras lärande i matematik, men också hur formativa komponenter samexisterar och påverkar varandra i en autentisk klassrumssituation. Studien har också medfört en bättre insikt i vikten av integration mellan bedömning och undervisning och den roll elevernas matematiskrelaterade föreställningar spelar för deras lärande i matematik. Denna studie kan därför vara en utgångspunkt för en förändring i perspektiv och praktik när det gäller hur undervisning och bedömning organiseras och sammanlänkas med varandra.

Assessment for learning – A case study in mathematics education

The aim of this study was to introduce a formative-assessment practice in a mathematics classroom, by implementing the five strategies of the formative-assessment framework proposed by Wiliam and Thompson (2007), in order to investigate: (a) if this change in assessment practices had a positive influence on students’ mathematical learning and, if this was the case, (b) which these changes were, and (c) how the teacher and students perceived these changes in relation to the new teaching-learning environment.

The study was conducted in a mathematics classroom during the students’ first year in upper-secondary school. A quasiexperimental design was chosen for the study, involving pre- and post-tests, as well as an intervention group and control group. The intervention was characterized by: 1) making goals and criteria explicit by a systematic use of a scoring rubric; 2) making students’ learning visible by a use of problem-solving tasks and working in small groups; 3) providing students with nuanced information about their performance, including ways to move forward in their learning; 4) activating students as resources for each other through peer-assessment and peer-feedback activities; and 5) creating a forum for communication about assessment, involving both the students and the teacher.

The findings indicate an improvement in problem-solving performance for the students in the intervention group, for instance regarding how well they are able to interpret a problem and use appropriate mathematical methods to solve it. The students also show improvements in how to reason about mathematical solu12 tions, how to present a solution in a clear and accessible manner, and how to appropriately use mathematical symbols, terminology, and conventions. The findings also indicate a change in students’ mathematical-related beliefs during the intervention, towards beliefs more productive for supporting learning in mathematics. The changes in students’ beliefs include mathematical understanding, mathematical work, and the usefulness of mathematical knowledge. During interviews, the students expressed how they perceived the new teaching-learning environment. Students’ responses indicate that they recognized and appreciated the different components of the formative-assessment practice as resources for their learning. Responses from both students and the teacher also indicate that the components of the formative-assessment practice were linked in complex ways, often supporting and reinforcing each other. Furthermore, most components had other effects as well, besides supporting the formative strategies they were intended to.

The findings from this study deepens our understanding of how the components of a formative-assessment practice may influence students and their learning in mathematics, but also how these components co-exist in an authentic classroom situation and influence each other.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev