Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Epilepsy in young adulthood: medical, psychosocial and functional aspects

Publicerad:2012-11-02
Uppdaterad:2012-12-06

Epilepsi är fortfarande en svårbehandlad sjukdom som påverkar hela personen och det dagliga livet. Unga patienter har ofta en nedsatt språklig förmåga, speciellt om de insjuknat som barn, visar en ny avhandling av Helena Gauffin.

Författare

Helena Gauffin

Handledare

Anne-Marie Landtblom, Professor (Linköpings universitet), Birgitta Söderfeldt, Professor (Karolinska Institutet, Stockholm)

Opponent

Elinor Ben-Menachem, Professor

Disputerat vid

Linköpings universitet

Disputationsdag

2012-09-13

Titel (se)

Yngre vuxna med epilepsi : medicinska, psychosociala och funktionella aspekter

Titel (eng)

Epilepsy in young adulthood: medical, psychosocial and functional aspects

Institution

Hälsouniversitetet

Yngre vuxna med epilepsi : medicinska, psychosociala och funktionella aspekter

Epilepsi kan drabba alla åldergrupper, men många insjuknar som barn eller tonåringar. Epilepsi kan bero på olika orsaker och symptomen är därför skiftande för olika personer. Att leva med epilepsi innebär inte bara risk för epileptiska anfall, utan personer med epilepsi kan även drabbas av andra svårigheter till följd av sjukdomen. Kognitiva funktioner, d.v.s. minne, koncentrationsförmåga eller simultankapacitet kan påverkas, men det är även vanligt med depression eller oro vid epilepsi. Att få diagnosen epilepsi kan innebära svårigheter i vardagen såsom inskränkt frihet, om man inte längre kan köra bil.

Denna avhandlings mål är att: 1) Att studera medicinska aspekter som anfallsfrekvens och biverkningar av läkemedel i en 5- års uppföljning av unga vuxna med epilepsi. 2) Att studera psykosociala aspekter, genom att mäta livskvalitet, självkänsla och känsla av sammanhang ( SOC) i en 5-års uppföljning av unga vuxna med epilepsi. 3) Beskriva konsekvenser av att leva med epilepsi och upplevda minnes svårigheter. 4) Att undersöka kognitiva funktioner vid olika typer av epilepsi, exemplifierat av språk, dels med neuropsykologiska metoder, dels med funktionell magnetkamera, samt undersöka samband mellan dessa resultat och patienternas symptom.

I 5-års uppföljning av 97 unga vuxna fann vi att 21.6 % bedömdes ha tillfrisknat under perioden och använde inte längre läkemedel. I den övriga gruppen hade 42.1 % haft minst ett epileptiskt anfall det senaste året. Under denna tid har flera olika nya epilepsiläkemedel introducerats i Sverige. Vi fann dock ingen förbättring av anfallssituationen, och inte heller av antalet upplevda biverkningar. Kvinnor hade förskrivits nya epilepsiläkemedel i större grad än män, men hade inte bättre effekt av behandlingen än män. Det är därför angeläget att man fortsätter att utveckla nya behandlingsmetoder vid epilepsi i framtiden, då många personer med epilepsi fortfarande har en otillfredsställande situation. Patienterna besvarade också frågeformulär för analys av livskvalitet, självkänsla samt begreppet SOC, som innebär känsla av sammanhang. SOC mäter hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet vid olika livssituationer och anses vara ett viktigt mått för att främja hälsa i framtiden. Personerna i studien hade normal livskvalitet, medan de personer som hade hög anfallsfrekvens eller kognitiva biverkningar av läkemedlen hade en sämre livskvalitet än de övriga. Under 5 års-perioden hade en försämring skett av personernas självkänsla samt även av deras känsla av sammanhang. Det fanns ett samband mellan hög anfallsfrekvens och biverkningar av läkemedel samt låg självkänsla. Vid analys av resultaten för SOC såg man inte lika tydliga samband med epilepsirelaterade faktorer. Att ha låg självkänsla eller låg känsla av sammanhang innebär lägre kapacitet för att möta svårigheter i framtiden.

Den tredje studien genomfördes för att ge en djupare förståelse för vad det innebär att leva med epilepsi med självupplevda minnesproblem. Vi genomförde gruppintervjuer med unga personer med dessa symptom, de flesta deltagarna hade svårbehandlad epilepsi. Resultatet av intervjun analyserades därefter i detalj och påvisade 4 olika aspekter. a) Epilepsi påverkar hela personen. Försökspersonerna förmedlade att epilepsi påverkade hela personen, om det inte varit för epilepsi, hade de varit annorlunda som personer. Epilepsi medförde svårigheter att utvecklas, utnyttja sin fulla potential och att uppfylla sina drömmar. b) Epilepsi påverkar det dagliga livet. Minnes och språksvårigheter påverkar livet dagligen och är konstanta till skillnad från de epileptiska anfallen. Strategier för att kunna hantera problemen var fasta rutiner, skriva anteckningar, tala högt för att memorera och använda mobiltelefonens funktioner. c) Epilepsi påverkar relationer. Deltagarna upplevde att epilepsi påverkar relationer till både familj och vänner dels beroende på anfall, men även beroende på minnessvårigheter. d) Att möta okunskap is samhället. Många beskrev att det finns en stor okunskap om epilepsi i samhället och upplevde sig ofta ensamma om sina symptom.

I den fjärde studien undersökte vi unga vuxna med fokal epilepsi, med generaliserad epilepsi samt friska frivilliga personer med avseende på språkfunktion. Både neuropsykologisk undersökning och funktionell magnetkameraundersökning (fMRI) med språktest ingick. Med fMRI bedömer man vilka delar av hjärnan som är aktiva när man genomför uppgifter, som i denna undersökning gick ut på att läsa meningar och ordgenerering (räkna upp ord på en bestämd bokstav). Livskvalitet samt självkänsla undersöktes också. Studien visar att personer med både fokal och generaliserad epilepsi har sämre språklig förmåga än friska frivilliga. De viktigaste faktorerna som påverkar språkförmågan vid epilepsi är att insjukna vid låg ålder och att ha kort utbildning, men även antalet konvulsiva anfall och användning av vissa läkemedel påverkar. För personer med fokal epilepsi fann vi ett samband mellan språkförmåga och självkänsla, men livskvalitet påverkas inte av den språkliga förmågan. fMRI undersökningen visade aktivitet i andra områden i hjärnan för personer med epilepsi jämfört med de friska frivilliga. Hos personer med fokala anfall från vänster hjärnhalva ses ökad aktivitet i det område som kallas gyrus cinguli samt i insula på vänster sida vid läsning. Detta tolkas som en omfördelning (reorganisation) av funktionerna, eller ett tecken på att uppgiften är svår. Vid generaliserad epilepsi sågs nedsatt utsläckning av aktivitet i vänster tinninglob vid ordgenerering, som vi bedömer kan störa normal språklig funktion. Det är viktigt att bedöma språklig förmåga hos personer med olika typer av epilepsi för att finna även lättare nedsättning av språkförmågan som kan ha betydelse för framtiden.

Epilepsy in young adulthood: medical, psychosocial and functional aspects

The aim of this thesis was to describe the medical, cognitive and psychosocial consequences of epilepsy in young adulthood. Four studies were carried out with this patient group. The first two papers were based on a follow-up study regarding young adults with epilepsy that investigated medical and psychosocial aspects and compared the present results with those five years earlier. We then conducted focus group interviews with young adults with epilepsy and subjective cognitive decline to assess the deeper meaning of living with epilepsy accompanied by cognitive difficulties. In the fourth study we studied cognitive dysfunction further, choosing the language function in young adults with epilepsy. We firstly examined whether language impairments were associated to functional brain alterations and secondly related the language performance to demographics, clinical data, Quality of Life (QoL) and self-esteem.

 

The five-year follow up of 97 young adults with uncomplicated epilepsy revealed no improvement regarding seizure frequency or side effects from anti-epileptic drugs (AEDs) over time, even though many new-generation AEDs had been established during this period. During the study period 21% had recovered from epilepsy, Seizure frequency among those who still had epilepsy had not improved, and 42% had experienced seizures during the past year. New-generation anti-epileptic drugs (AEDs) had been introduced to PWE, especially to women. There is still need for new and more effective treatment options for this group in the future. It is essential to find alternative approaches to develop better treatment options for this group in the future. However QoL was normal compared to the general population, indicating that new options regarding treatment can have made an impact. Lower QoL was correlated to high seizure frequency and to cognitive side effects. Self-esteem and Sence of Coherence were impaired compared to the situation at adolescence. Self-esteem was correlated to seizure frequency and to side-effects of antiepileptic drugs. Sence of Coherence was not correlated to epilepsy-related factors in the same way as QoL, but mirrored the phenomenon of epilepsy.

 

The qualitative study showed that the consequences of epilepsy are not only restricted to the consequences of seizures, but also concerns many other aspects of life. The interviews revealed four themes: “affecting the whole person“, “influencing daily life”, ”affecting relations” and ”meeting ignorance in society”. Another important factor was language function; when one loses some language ability, this gives a feeling of losing one’s capability.

 

The fourth study examined language by neuropsychological methods and correlated this function to brain activation measured by fMRI. Language functions measured in verbal fluency and abstract language comprehension were impaired in participants with both generalized epilepsy and epilepsy of focal onset. Age at onset of epilepsy and education are the most important factors correlating to language function. An additional factor that impacts abstract language comprehension is the frequency of convulsive seizures, while use of topiramate /zonisamide affect verbal fluency negatively. QoL was not correlated to language impairments, but for patients with focal onset seizures there was a correlation between self-esteem and abstract language comprehension. The fMRI investigation revealed altered activity during language tasks in participants with epilepsy compared to controls. In epilepsy with focal seizures originating in the left hemisphere, we found increased bilateral activation of supporting areas, in the anterior mid-cingulate cortex and the anterior ventral insulae, indicating a compensational functional reorganization. In generalized epilepsy, the functional language network showed an imbalance, as this group expressed an inadequate suppression of activation in the anterior temporal lobe during semantic processing. Subtle language impairment can, even if it does not occur in everyday dialogue, be of importance and have consequences for the person affected. The negative consequences of language decline must be addressed in people with epilepsy of different etiology. Young adults with epilepsy are still substantially affected by the condition. The consequences are not only restricted to the seizures, but concern many aspects of life and there is a great need for new treatment options for this group in the future.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev