Skolans språk kräver goda kunskaper
Det är stora skillnader i hur en och flerspråkiga elever och elever i olika åldrar använder en språklig resurs som grammatisk metafor. Det visar Ulrika Magnusson i avhandlingen Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår .
Född 1972
i Järna
Disputerade
2011-10-21
vid Göteborgs universitet
Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har länge haft ett intresse för flerspråkighet i förhållande till lärande och hur det på påverkar elevers skrivande.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om skrivande på ett andraspråk. Jag har särskilt studerat hur elever med olika bakgrund använder det som inom lingvistiken kallas grammatisk metafor. Grammatisk metafor är till exempel att välja att använda ett substantiv istället för ett verb som Rektor har gett mig ett meddelande istället för Rektor har meddelat mig. Att använda grammatisk metafor är typiskt för akademiskt och specialiserat språk och också vanligt i det språk som används i skolan. Jag har undersökt användningen av grammatisk metafor i en- och flerspråkiga gymnasieelevers texter i nationella prov i svenska och i svenska som andraspråk och i samma elevers texter i årskurs 9. Dels har jag gjort en kvantitativ undersökning, dels en kvalitativ.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att skillnaderna i bruket av grammatisk metafor var så signifikanta mellan skolor, elevers betyg, ålder, etc. Utnyttjandet av grammatisk metafor var mer utbrett bland enspråkiga elever och elever med höga betyg. Jag tror det beror på att användningen av grammatisk metafor är en del i elevers språkutveckling. Det krävs förmodligen förtrogenhet med skriftspråklighet för att använda grammatisk metafor. För flerspråkiga elever kan det skolrelaterade språket vara en utmaning. Främjande faktorer kan vara att ha ett väl utvecklat modersmål, vilket gör att det är viktigt att modersmålsundervisning stöds av skolan.
Vad överraskade dig?
– Att mina resultat var så tydliga. Att det var så tydlig signifikans mellan skolår, startår för att lära sig svenska etc.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare som arbetar med flerspråkiga elever och forskare. Avhandlingen bidrar till att öka kunskapen om flerspråkiga elevers skrivande.