Unga elever är motiverade att lära sig nya språk 

De flesta elever i årskurs 6 är väldigt motiverade att lära sig ett nytt främmande språk. Men skolors varierande sätt att organisera språkvalet kan innebära att elever får olika förutsättningar att lära sig språket, visar Ingela Finndahls avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som språklärare i franska i över 20 år och har sett hur svårt det är att motivera elever att fortsätta med språk ju högre upp i åldrarna de kommer. Färre och färre elever läser moderna språk på gymnasiet, särskilt de högre kurserna, och det är få som fortsätter att läsa språk på universitetet. Det är också svårt att attrahera blivande lärare i moderna språk. Det var en ingång för mig, men många andra har redan skrivit om bristen på motivation så jag ville istället fokusera på vad elever tycker är roligt och motiverande. Dessutom har få tidigare studier fokuserat på just denna elevgrupp i en svensk kontext.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språkvalet i årskurs 6 och vilka förväntningar eleverna har inför att lära sig ett nytt språk, samt hur de upplever att det är att lära sig språket. Den handlar också om och hur eleverna bedömer sitt eget lärande och hur deras egen bedömning hänger samman med lärarens bedömning. Jag har följt med lärare när de informerar om språkvalet på fyra olika skolor. Eleverna har fått berätta vilket språk de tänker välja och vilka förväntningar de har och sedan har jag gjort klassrumsobservationer på en skola i tre olika klasser, en i franska, en i tyska och en i spanska, under ett läsår. I och med coronaviruset skedde den sista datainsamlingen genom intervjuer av både lärare och elever via zoom samt enkäter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att de flesta tolvåringar är väldigt motiverade att lära sig ett nytt språk i årskurs 6, de tycker att det ska bli roligt och spännande. De har också med sig en hel del attityder kring språk som påverkar deras språkval och vissa elever har drömmar om vad de ska göra i framtiden som är kopplade till språket. Det handlar exempelvis om att spela handboll i Frankrike eller fotboll i Spanien, eller att använda tyskan på skidsemestern. De flesta elever uppgav att deras främsta mål med att läsa moderna språk är att kunna använda språket i en autentisk miljö, och jag tänker att vi måste träna dem i det.

– Min studie visar att villkoren för att lära sig ett språk kan variera avsevärt utifrån det faktum att vissa elever behöver förflytta sig mellan skolor för sina språklektioner. Det är inte många språklärare som jobbar på mellanstadiet så eleverna måste kanske ta en buss till en annan skola, har de tur behöver de bara gå till en annan byggnad. Det innebär att förutsättningarna för att lära sig det nya språket kan variera stort mellan olika skolor. Även vilket språk man väljer kan påverka. Spanskan, som de allra flesta elever väljer, brottas med stora grupper. Det kan försvåra både undervisning och bedömning utifrån att tillgodose alla elevers perspektiv och hjälpa och stötta. Det tycker jag är något som man behöver se över. Det faktum att förutsättningarna varierar mellan skolor och språk kan få implikationer. Språkvalet är ett viktigt val eftersom det kan påverka elevernas framtida möjligheter att komma in på en gymnasieutbildning, och i förlängningen en universitetsutbildning, eftersom språk ger meritpoäng. Därför är det viktigt att det finns lika förutsättningar att läsa ämnet.

– Eleverna får sällan stöd i moderna språk, de uppmanas ofta att hoppa av om de får problem. Det faktum att moderna språk är det enda ämnet i grundskolan som du faktiskt kan välja bort signalerar kanske att det inte är fullt så viktigt som andra ämnen. Även om eleverna tycker att det är roligt att lära sig ett nytt språk så tror mer än hälften av eleverna i min studie att det kommer att räcka med att kunna engelska. De kan inte riktigt se vad de ska ha språket till. Vi måste tydliggöra för eleverna varför det är meningsfullt att fortsätta med sitt moderna språk.

Vad överraskade dig?

– Att tolvåringar har så starka attityder kring språk och att det är så mycket känslor förknippade med språk. Det förvånade mig också att det var så många elever som trodde att spanska skulle vara lättare än de andra språken, vilket för mig är en skröna. I intervjuerna visade det sig att det i hög grad är föräldrarna som påverkar varför en elev väljer ett visst språk, det hänger bland annat samman med möjligheten för eleven att få hjälp hemma, men det förvånade mig lite.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min forskning är viktig både för lärarutbildningen och för verksamma lärare. Vi behöver diskutera hur vi kan ta tillvara elevers intresse och motivation för att lära sig ett nytt språk, samt bli bättre på att utveckla elevers kommunikativa förmågor i klassrummet. Elevers främsta mål, i min undersökning, visar att elever vill kunna prata och använda språket ”på riktigt”.