Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper
Född år 1972
Bor på Öland
Disputerade 2023-02-24
vid Linnéuniversitetet
Delaktighet för elever med olika förkunskaper i matematik: en interdisciplinär studie om betydelsen av undervisningens utformning och genomförande för elevers lärande
Matematisk kommunikation och ett nyfiket förhållningssätt är några centrala delar i matematikundervisningen för elever med olika förkunskaper. Det visar Anna Lövströms avhandling som binder samman specialpedagogik och matematikdidaktik.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är väldigt intresserad av matematik och specialpedagogik och hur elever kan bli mer delaktiga i undervisningen. I mitt arbete som lärare i grundskolan och som specialpedagog har jag också sett hur glappet ökar mellan de som presterar på en hög nivå jämfört med dem som presterar på en lägre nivå, vilket även visats i forskning.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det handlar om delaktighet i undervisningen i matematik för elever som har olika förkunskaper. Avhandlingen handlar om hur central utformningen och genomförandet av undervisningen är för elevernas lärande. Vi har använt noggrant utvalda uppgifter, 3+1, 1+3, 3–1 och 1–3, för elever i årskurs 2 och 3. Negativa tal är svårt att lära sig. Vi har bland annat tittat på hur avgörande kommunikationen är, hur lärarna använder elevernas svar och kopplar tillbaka till eleverna är viktigt för lärandet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det är en interdisciplinär studie som kopplar ihop specialpedagogik och matematikdidaktik. Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. De matematiska uppgifterna behöver väljas väldigt noga och likaså representationer. Tallinjen är en bra representation, medan det vardagliga exemplet termometern kan leda fel.
– Lektionerna som avhandlingen bygger på har noggrant utvalda uppgifter och när uppgifterna kunde användas framgångsrikt ökade elevernas lärande. För lärarnas del var det viktigt att hjälpa eleverna att använda en matematisk terminologi och att överföra varje del av uppgiften till tallinjen. Kommunikationen i klassrummet är central, att läraren har ett inbjudande och nyfiket förhållningssätt till vad eleven har att komma med.
– En grund är att börja med elevens sätt att uttrycka sig, vardagsspråket, och sedan koppla till matematisk terminologi och representationer.
Vad överraskade dig?
– Jag blev överraskad att det finns så stor potential i vad lärarna gör med undervisningen om de utvalda uppgifterna. Kommunikationen är avgörande. Men det är en komplex fråga; vi kunde se vid vilket moment en enskild elev lyckades lära sig om negativa tal medan en annan elev inte gjorde det i lika hög omfattning trots att det var en mycket strukturerad lektion där läraren bjöd in elever att komma med motiverande svar.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare kan ha nytta av avhandlingen. Den ligger nära vad som händer i klassrummet, på en detaljerad nivå. Även forskare kan ha nytta av det interdisciplinära angreppssättet där man binder samman specialpedagogik och matematikdidaktik.
Foto: Gun Hjortryd/Linnéuniversitetet