Cold Heart, Warm Heart: On fiction, interaction, and emotion in medical education
Anja Rydén Gramner vill med sin avhandling bidra till kunskap om hur känslor kan konstrueras inom läkarutbildningen som två emotionella aspekter – affektiv positionering och professionella känslor – som erfarenheter och förmågor som läkarstudenter behöver lära sig.
Anja Rydén Gramner
Professor Katarina Eriksson Barajas, Linköpings universitet Professor Sally Wiggins Young, Linköpings universitet
Associate Professor Jessica Nina Lester, Indiana University, USA
Linköpings universitet
2022-04-29
Kallt hjärta, varmt hjärta : Om fiktion, interaktion och emotion på läkarutbildningen
Cold Heart, Warm Heart: On fiction, interaction, and emotion in medical education
Kallt hjärta, varmt hjärta : Om fiktion, interaktion och emotion på läkarutbildningen
Fiktion används i utbildningssyften inom flera fält så som ingenjörsutbildningen och juristutbildningen, samt inom högre utbildning. Skönlitteraturanvändande på läkarutbildningen utgår ofta från teorier från medicinsk humaniora och narrativ medicin som menar att fiktion kan ge läkarstudenter och läkare möjlighet att utveckla viktiga professionsförmågor som emotionell medvetenhet och empati, vilket kan hjälpa till att motverka den nedgång i empati som enligt forskning sker hos läkarstudenter under sin utbildning. Trots omfattande forskning om fiktion på läkarutbildningen, finns det mycket lite forskning som detaljerar de praktiker när skönlitteratur används, och hur de emotionella aspekterna av läkaryrket kan begreppsliggöras i fiktionssamtal. Denna avhandling undersöker skärningspunkten mellan fiktion, interaktion och emotion i läkarutbildningen. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur känslor kan konstrueras inom läkarutbildningen som två emotionella aspekter – affektiv positionering och professionella känslor – som erfarenheter och förmågor som läkarstudenter behöver lära sig. Diskursiv psykologi (DP) formar det teoretiska och metodologiska ramverket för att analysera 58 timmar av video- och ljudinspelade fiktionsseminarier från två svenska läkarutbildningar. Känslor kan ur ett DP-perspektiv förstås inte som en reflektion av inre upplevelser, utan som ett fenomen som skapas genom interaktion, och som kan användas för att åstadkomma social handling. Resultaten visar att reflektion och reflektiva praktiker är en del av fiktionssamtal, och att affektiva positioneringar kan konstrueras som en studentresurs för att hantera intensitet, kontroll, bedömning och ansvarsutkrävande. Vidare kan läkares professionella känslor konstrueras som emotionellt arbete som studenter behöver förberedas för, där känslomässiga regler konstrueras som flytande och föränderliga kalibreringar av känslor. Uppgiften att lära sig professionella känslor som ett verktyg, konstrueras som problematisk av läkarstudenterna eftersom uppvisandet av kunskap inför andra studenter kan störa konstruktionen av deras studentidentitet.