”Det borde vara att folket bestämmer”: En studie av ungdomars föreställningar om demokrati

Abstrakt

Det övergripande syftet med studien är att undersöka unga medborgares föreställningar om demokrati. Vilka olika föreställningar finns företrädda? Kan likheter och skillnader noteras i olika ungdomsgruppers sätt att resonera kring demokrati? Ambitionen är främst att teckna nyansrika bilder av olika sätt att betrakta och argumentera för och emot demokrati. Ett visst intresse riktas också mot eventuella skillnader mellan olika grupper av ungdomar yngre och äldre, tjejer och killar, samt unga med olika social bakgrund. Ett mindre ambitiöst delsyfte handlar om att i vissa avseenden relatera studien till forskning om skolmiljön och den demokratifostran som (ska) ske[r] där. Vilka föreställningar om demokrati verkar skolan förmedla?

Som ett ramverk för hela studien fungerar demokratiteoretiska diskussioner, och boken genomsyras av synen på demokrati som ett mångtydigt och omdiskuterat begrepp. Begreppet demokrati utgör undersökningens nav, och ett undersöknings- och analysverktyg skapas genom att skildra den demokratiteoretiska diskussionen utifrån tre perspektiv. Det första uppmärksammar vad demokrati är, samt olika uppfattningar om hur ett folkstyre bör utformas. Ett andra tema utgörs av demokratins motiveringsgrunder: Varför, eller varför inte är demokrati att föredra? Och det tredje fokuserar kritiska punkter i demokratidiskussionen; problem och svagheter med idéerna om folkstyre och dess praktiska tillämpning. Dessa tre perspektiv uppmärksammas såväl teoretiskt som i analyserna av det empiriska materialet.

Det empiriska underlaget utgörs av tio fokusgruppintervjuer. Grupperna är sammansatta utifrån ålder (två åldersgrupper ingick, elever i skolår 8/9 respektive sistaårselever på gymnasiet), kön och socioekonomisk bakgrund. En grundläggande tanke med fokusgruppintervjuer är att utnyttja interaktionen i grupper. Åsikter formas på flera sätt i samvaro med andra människor, och eftersom eftertanke och reflektion är centrala för studien fungerar fokusgruppintervjuer som en fruktbar metod.

Analyserna av intervjuerna visar att det finns en dominerande föreställning om demokrati bland svenska ungdomar. Deltagarna i studien framhåller starkt att demokrati betyder att alla har rätt att delta i beslutsfattandet, att exempelvis rösträtt och yttrandefrihet är nödvändiga inslag, samt att demokrati i praktiken främst återspeglar en elitdemokrati/valdemokrati (på nationell nivå) med politiker som de verkliga makthavarna. Samtidigt som vissa aspekter av den existerande svenska demokratin kritiseras med eftertryck finns ett massivt stöd för demokrati som grundläggande idé. Detta stöd motiveras framförallt av att demokratitanken inkluderar alla människor. Tanken om jämlikhet är dock framförallt implicit i ungdomarnas diskussioner. De kritiska punkter som ungdomarna framförallt uppehåller sig vid berör människors sätt att vara i relation till det som en demokratisk ordning kräver, hur extrema politiska åsiktsriktningar ska hanteras, samt att människor har begränsade och ojämlika möjligheter att delta i den existerande demokratin.

Inom ramen för denna övergripande bild ryms också delvis olikartade uppfattningar. En kille (17 år, fordonsprogrammet) tar avstånd ifrån tanken om att demokrati är särskilt värdefullt. För honom har en demokratisk ordning så många svagheter att han istället föredrar diktatur. Några av de yngre killarna (högstatusområde) ger uttryck för en mer elitistisk demokratisyn än vad som är fallet i den dominerande föreställningen, och en tjej (18 år, samhällsprogrammet) framhåller en mer deltagarorienterad demokrati. Hennes vision likställer på flera sätt också demokrati med förekomsten av välfärdsinstitutioner. Trots att kritiken mot politiker bitvis är mycket hård finns det ändå deltagare som träder in till politikernas försvar. Olika synsätt framkommer också i diskussionerna kring människors ojämlika möjligheter.

Två teman är särskilt framträdande i ungdomarnas samtal. Utan att nämna ordet betonar ungdomarna jämlikhet väldigt starkt. En diskussionslinje handlar om deltagarnas egna upplevelser av att de som ungdomar är underordnade vuxna, en annan att verklig jämlikhet förutsätter lika möjligheter att påverka samhället. Att demokrati är en mänsklig angelägenhet är ett annat framträdande tema. Mindre synligt i diskussionerna är de politiska institutionerna. Precis som när det gäller jämlikhet är frihet ett begrepp som inte direkt nämns, men som ungdomarna ändå talar om och framhåller som viktigt.

Flera av resultaten kan ses som speglingar av de demokratiföreställningar som, enligt andra studier, manifesteras i och förmedlas av skolan. Studien kan också tjäna som inspiration till hur man kan arbeta med samhällsfrågor i skolan.

Abstract in English