Hoppa till sidinnehåll
Specialpedagogik

Delaktighet och funktionshinder – en studie av delaktighet i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder

Publicerad:2006-09-18
Uppdaterad:2012-05-03

Lilly Eriksson har studerat delaktighet i skolan för barn med funktionshinder, och säger känslan av att vara delaktig är något multidimensionellt. Att bara vara med räcker inte, barnet måste också KÄNNA sig delaktig och själv kunna fatta beslutet att aktivt delta. Hennes studie visar att graden av funktionshinder har liten inverkan på barnets delaktighet – viktigare var däremot att inte separeras från sina kamrater, utan få stöd direkt i klassrummet.

Författare

Lilly Eriksson

Handledare

Professor Mats Granlund

Opponent

Professor Ralf Schlosser, Dept. of Speech-Language Pathology and Audiology, North Eastern University, Boston

Disputerat vid

MdH – Mälardalens högskola

Disputationsdag

2006-09-08

Titel (se)

Delaktighet och funktionshinder – en studie av delaktighet i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder

Titel (eng)

Participation and disability: a study of participation in school for children and youth with disabilities

Institution

Institutionen för kvinnors och barns hälsa

Delaktighet och funktionshinder – en studie av delaktighet i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder

Att få vara delaktig i olika livssituation är viktigt för barns utveckling och välmående. Delaktighet är en grundläggande mänsklig rättighet. Delaktighet kan ses som engagemang i vardags aktiviteter. Syftet med denna avhandling var att studera delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. Fokus ligger på person faktorer och faktorer som är nära relaterade till delaktighet i miljön. Data samlades in i en större enkätstudie och i en mindre observationsstudie.

I enkät studien samlades information in från elever, föräldrar, lärare och specialpedagogiska konsulenter. Deltagarna fick svara på frågor angående delaktighet och faktorer relaterade till delaktighet så som autonomi, samspel, tillgänglighet till aktiviteter, stöd och skolmiljö. I observationsstudien, observerades delaktighet i olika typer av skolaktiviteter under en hel skoldag och efter skolan intervjuades barnen om deras skoldag, vänskap och autonomi.

Resultatet visar att delaktighet är multidimensionellt, med fokus på upplevelser, interaktion och kontext. Den internationella klassifikationen av fungerande, funktionshinder och hälsa (ICF) antar att kroppens funktioner, delaktighet och miljöfaktorer är nära relaterade. Resultatet visar att detta antagande kan stödjas och stödjer att delaktighet är multidimensionellt. Som visat i tidigare studier, har barn och ungdomar med funktionshinder ofta lägre delaktighet i skolaktiviteter än deras klasskamrater. Elevernas delaktighet verkar vara mer kopplad till deras autonomi och samspel med kamrater och lärare än vad den verkar vara till typ av funktionshinder och till skolans generella miljö. Fokuserande mer på olika typer av aktiviteter i skolan, verkar det som om elever med funktionshinder är mer delaktig i vissa typer av aktiviteter än andra. Elever med funktionshinder har en lägre grad av delaktighet i matte, praktiska ämnen och i OÄ. Att vara inkluderad och ha många vänner som kan ge emotionellt stöd stödjer delaktighet, medan att ofta få stöd från lärare och assistent var relaterad till en lägre grad av delaktighet. Att få för mycket stöd kan ha en negativ effekt på delaktighet, medan att ha ett stort socialt stöd nätverk har en positiv inverkan på delaktighet.

I denna avhandling mäts delaktighet på två sätt, som frekvens och som intensitet. Genom att räkna antalet aktiviteter som barnet deltar i och hur ofta de deltar i dessa aktiviteter får man ett medel på elevens genomsnittliga delaktighet, dvs. ett frekvensmått. Detta mått är mer beroende av personliga faktorer än av kontextuella faktorer. Intensitet måttet handlar mer om graden av involvering i en situation och blir därför mer kontextuellt beroende. Eftersom intensiteten av delaktighet verkar vara mer beroende av stöd och miljö än frekvensen. Kan åtgärder för att stödja intensiteten av delaktighet i en specifik aktivitet vara det mest effektiva sättet att stödja barns delaktighet.

Participation and disability: a study of participation in school for children and youth with disabilities

Participation in everyday life is vital to a child’s development and well-being and is a basic human right. One definition of participation is engagement in life areas. The objective of this study is to investigate participation in school activities of children and adolescents with disabilities; the study focus on personal factors and factors in the environment, which are closely related to participation. Data were collected in a large survey and a smaller observational study. In the survey, students, parents, teachers, and special education consultants responded to statements about participation and factors related to participation such as autonomy, interaction, availability, support, and environment. In the observational study, participation was observed during various school activities during an entire school day and after school. Children were interviewed about their school day, friendships, and autonomy. The results revealed that participation is multidimensional, with an emphasis on personal experiences, interactions, and context. The theoretical assumption of the International Classification of Functioning, Disability, and Health (ICF) states that the body, participation, and the environment are related. The research results proved this assumption and support the multidimensionality of the participation construct. As indicated in previous research, children and adolescents with disabilities show a lower degree of participation in school than their peers. Participation seems to be more related to autonomy and interactions with significant others than to disability type and general environment. A closer look at various school activities reveals that children with disabilities primarily have a lower degree of participation in math, practical subjects, and science. Being included and having many friends, who provide emotional support, facilitate participation. While, frequently receiving support from teachers and assistants lowered participation. This indicates that there is a relation between support and participation: providing too much support during class can be detrimental to class participation, whereas a good social support network of other children is vital. In this thesis, participation is measured in two ways: by participation frequency and by participation intensity. By counting the number of activities that children participate in, and how often they participate in these activities, a measure of an individual’s average participation is obtained, that is, participation frequency. This measure depends more on internal rather than contextual factors, and it changes more often because of internal rather than contextual changes. Intensity measures of participation refer to the amount of involvement within a specific situation, and are contextually dependent. Involvement change based on the situation and the individual’s present state. Participation is personal-it is about feeling good about what you are doing and feeling competent in using available opportunities. Participation is dependent on interaction with significant others. Participation for children with disabilities also depends on being provided with necessary support. Participation frequency seems to be less dependent on support than participation intensity. The fact that intensity seem to be more dependent on support and context, shortterm interventions facilitating participation within situations are probably the most fruitful way to enhance participation.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev