Den synliggjorda vokabulären och praktiken – gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska

Abstrakt

Avhandlingen syftar till att bidra med nya kunskaper om hur akademiskt skrivande kan synliggöras och därmed användas didaktiskt genom dialogisk, metaspråklig undervisning. Avhandlingen syftar också till att bidra med nya kunskaper om vad ett annat undervisningsspråk än svenska kan ha för betydelse för gymnasieelevers skrivande på svenska. Avhandlingen består av tre studier där kappan är avsedd att bilda en inramning av de tre studierna med den didaktiska triangelns tre delar, eleven, läraren och innehållet som viktiga komponenter (Hopmann 2007). Dessa relateras till avhandlingens delar, undervisningskontexten, som utgörs av gymnasieklasser där några undervisats på svenska, andra på engelska, till akademiskt skrivande, som fokuseras i de elevskrivna texterna, samt till skrivdidaktik, där resultaten från analyser av de skrivna texterna leder vidare till en interventionsstudie med gymnasieelever. Vokabulären i elevtexterna (N=520) har i studie 1 och 2 undersökts med kvantitativa yt-strukturella mätningar, kvantitativa ämnesrelaterade mätningar samt med lexikala profiler för att synliggöra användningsgraden av olika textlingvistiska variabler (Anthony 2021, Biber et al. 2006 m.fl.). Materialet samlades in på tre skolor, A, B och C, i en longitudinell storskalig studie där gymnasieelevers produktiva och receptiva förmåga avseende akademiskt skolspråk undersöktes. Åtta klasser deltog; fem med engelska som undervisningsspråk i flera ämnen genom så kallad språk- och innehållsintegrerad undervisning/CLIL, tre kontrollklasser med svenska som huvudsakligt undervisningsspråk. I studie 2 jämförs texterna (N=306) mellan CLIL-klasserna på de tre skolorna då omfattningen av deras undervisning på engelska skiljer sig åt. Denna typ av undervisning är inte reglerad på gymnasienivå i Sverige, vilket den är i flera andra länder (Sylvén 2013, 2018, Skolverket 2018). Resultaten i studierna indikerar att elevernas undervisning på engelska inte sker på bekostnad av deras produktiva svenska i de texter som har undersökts. I studie 3 prövas den didaktiska potentialen i att synliggöra textlingvistiska variabler genom en interventionsstudie på en av de tidigare deltagande skolorna. Fem klasser skrev för- och eftertest (N=148), därefter deltog två av klasserna i en intervention där modelltexter och lexikala profiler användes för att uppmärksamma vokabulärval (Anthony 2021, Myhill et al. 2018, 2020 m.fl.) Resultaten visar statistiskt signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen avseende flera av variablerna som analyserades.