Ett särskilt perspektiv på högre studier

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag deltog i två projekt, det ena Bryggan II på Mälardalens högskola handlade om att få folkhögskoledeltagare intresserade av att läsa vidare på universitet och högskola. Det andra var den statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO2). Jag började fundera på om talet om särarten som jag undersökte i den statliga utvärderingen på något sätt påverkade folkhögskoledeltagarnas bilder av sig själva som eventuellt blivande högskolestudenter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de uppfattningar som folkhögskoledeltagare har av högskolan och universitet och var de uppfattningarna kommer ifrån.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att folkhögskoledeltagarna både ser högskolan som ett framtida mål och som någonting som inte är för dem och helt olikt folkhögskolan. Och att dessa bilder hänger samman med hur folkhögskolornas företrädare ser på folkhögskolans roll. Om det är att anpassa sig till samhället och deltagarnas behov, eller om den ska vara något som är särskilt från annan utbildning? Det här behöver inte står emot varandra men det påverkar bilden av högskolan och universitet.

Vad överraskade dig?

– När man arbetar med ett projekt så länge får man små aha-upplevelser hela tiden. Jag hade inte förväntat mig de resultaten jag fick, men såhär i efterhand så känns de självklara.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, skolledare, högskolerektorer, lärarutbildare samt andra högskolelärare. Min förhoppning är att avhandlingen ska bidra till att folkhögskollärare, och andra som förbereder sina elever eller studenter på Komvux eller gymnasiet, blir medvetna om vilka bilder de förmedlar. Även vi inom högskolan behöver fundera på vilken syn vi har på våra deltagare. Oftast går vi in och kör en lektion utan att tänka på vilka erfarenheter deltagarna har med sig och vilka förväntningar de har när de kommer till högskolan.