Att förstå ett mönster
Hur tittar och hur förstår studenter en uppgift? Det har Paulina Lindström försökt reda ut i sin avhandling ”Understanding as experiencing a pattern”.
Född 1979
i Dalarna
Disputerade
2011-06-01
vid Lunds universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Understanding as experiencing a pattern
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som innebär att man har möjlighet att studera till exempel lärande och förståelse genom att använda sig av olika synsätt som har sina rötter i olika traditioner. Istället för att enbart använda sig av undersökningsmetoder från till exempel endast pedagogik eller datavetenskap eller neurofysiologi så innebär kognitionsvetenskap att jag kan undersöka lärande och förståelse på dels olika nivåer men även inspireras av metoder från andra områden.
Vad handlar avhandlingen om?
– Min avhandling handlar om förståelse. Teoridelen presenterar en diskussion om hur man kan ta ett vardagsbegrepp som ”förståelse” och göra det till något som är mätbart. Jag har en stark koppling mellan visuell uppmärksamhet och förståelse. Detta innebär att jag i de olika artiklarna i avhandlingen bland annat har använt mig av ögonrörelsemätning för att undersöka vad studenter tittar på i en uppgift. Baserat på vad och hur de tittar på en uppgift kan vi dra slutsatser om hur studenterna förstår.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Viktigaste resultaten är att jag har tittat på förståelseprocesser över tid. Det vill säga under tiden som studenter löser en uppgift. Detta kan jämföras med att titta på ett pre-/postresultat på ett diagnostiskt prov, vilket i sig visar en förändring, men det säger ingenting om vad studenterna gör under tiden. Däremot har jag i mitt avhandlingsarbete utvecklat en metod för att titta på hur studenter uppmärksammar information under tiden. Resultaten pekar på att det är viktigt att visa hur olika information hänger samman. Från ett pedagogiskt perspektiv handlar detta om att tydliggöra och förklara varför information hör ihop. Detta kan man göra dels genom att till exempel markera information som hör samman, men även låta studenter bli skickliga i att använda olika typer av representationer för att förstå ett ämnesområde, det vill säga att de är bekväma och kan använda både text, grafer och tabeller.
Vad överraskade dig?
– I en studie där vi mätte aha-upplevelsen, som kan tjäna som exempel för riktigt snabb förståelse, förväntade vi oss att den subjektiva upplevelse av att vi förstår snabbt skulle visa sig tydligare i våra mätdata. Dock så visade data istället en gradvis ökning, vilket dock är i linje med hjärnforskning där man mäter hjärnans aktivitet med bland annat EEG och fMRI.
Vem har nytta av dina resultat?
– Studenter som kan dra nytta och förbättra sin studieteknik, läromedelsutformare som kan göra ännu bättre böcker och lärare som kan förbättra sin didaktik