Lite utrymme för olikheter i biologin
Skolbiologin har en förenklad förklaringsmodell som påverkar innehållet och det ges lite utrymme för olikheter i undervisningen. Det konstaterar Auli Arvola-Orlander i sin avhandling Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet .
Född 1960
i Helsingfors
Disputerade
2011-05-20
vid Stockholms universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– När jag arbetade som lärare i grundskolan funderade jag mycket på vad som händer medämnesinnehållet i olika skolpraktiker.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har följt biologiundervisningen i en klass i årskurs 9 när de läste om människokroppen. Iavhandlingen ger jag konkreta exempel på hur elevers skolvardag kan se ut och diskuterar vadsom blir tillgängligt för dem och vad det är som utesluts.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Jag har bland annat tittat på faktainriktningen i undervisningen av människokroppen vad detär man väljer att presentera och hur eleverna tar emot det. Om syftet är att eleverna ska lärasig basfakta om könsorganen så har jag, utifrån ett feministiskt perspektiv, tittat på vad somhänder i elevernas möte med basfaktan.Jag kunde se att det är en heteronormativitet som härskar i skolbiologin. Skolan utgårfrån relationen man-kvinna, där spermierna är aktiva och ägget passivt. Det är gamlaföreställningar men de finns med i skolans praktik i mötet med eleverna och här krävsen medvetenhet. Lärarna skulle i större utsträckning kunna uppmärksamma skillnader.Exempelvis när det gäller tjejers menscykel. Utgångspunkten är att alla tjejer har 27-28 dagarmellan menstruation, men det finns skillnader, eller tjejer som inte ens har mens.
Det finns även tydliga föreställningar om hur en elev ska uppföra sig i NO. Vid ett tillfälleskulle eleverna dissekera ett kalvöga, något som väckte massor med känslor hos dem. Mendet verkar som starka känslor inte hör till den naturvetenskapliga praktiken. Det finns enföreställning om att en naturvetare är nyfiken och kan skala bort de här känslorna menså enkelt är det inte. Det här påverkar elevernas möjlighet att lära sig det som det är tänktexempelvis om ögats uppbyggnad. Här utesluts de som har starka känslor som tyckerdet är för äckligt. Genom att involvera eleverna mer i det som sker kan lärare göra NO-undervisningen mer intressant.
Vad överraskade dig?
– Jag blev överraskad när jag såg att skolan fortfarande presenterar fakta på ett så oproblematisksätt.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare, de som arbetar med didaktiska frågor inom lärarutbildningen och pedagogisktansvariga på skolor.