Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal
Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson.
Utvecklingssamtal där föräldrar och elever får träffa varje ämneslärare ger mer detaljerad information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.
Varför ville ni skriva en artikel?
– Vi har under ett par års tid utvecklat innehåll och form för utvecklingssamtalen på mellanstadiet på Neglige skola. Det har visat sig fungera väldigt bra och därför vill vi gärna dela med oss av våra erfarenheter. Utvecklingssamtal är ju en ständig pågående diskussion bland lärare och vi har också märkt att andra lärare är intresserade, bland annat vi har vi blivit kontaktade av kollegor från andra skolor som är nyfikna och vill veta mer om hur vi jobbar.
Vad handlar artikeln om?
– Om hur vi på mellanstadiet i Neglinge skola har organiserat utvecklingssamtalen med fokus på innehåll och form. Det unika med våra utvecklingssamtal är att samtliga ämneslärare deltar i alla elevers utvecklingssamtal. Generellt får varje familj en timmes samtalstid och träffa mellan 4–7 lärare, en åt gången, beroende på årskurs. Syftet är att föräldrar och elev ska få mer detaljerad information om elevens kunskapsläge och inblick i varje ämne. Ämneslärarna själva får möjlighet att berätta mer om sitt specifika ämne. Vi har genom enkäter undersökt hur både elever och föräldrar uppfattar de här utvecklingssamtalen. I artikeln beskriver vi även de för- och nackdelar som vi lärare upplever det innebär att arbeta på det här sättet.
Vilka resultat har ni sett?
– Vi har fått väldigt positiv respons från både elever och föräldrar. Att möta samtliga ämneslärare och inte enbart mentorn, innebär att föräldrarna får fördjupad information om sina barns utveckling men också mer kunskaper om vad varje specifikt ämne innehåller, och vad de arbetar med just vid tillfället. Den här modellen understryker också det faktum att alla ämnen är lika viktiga. Vår erfarenhet är att ämnen som musik, bild eller idrott tenderar att förbises i traditionella utvecklingssamtal där fokus ofta ligger på svenska, matematik och engelska.
”Att möta samtliga ämneslärare innebär att föräldrarna får fördjupad information om sina barns utveckling men också mer kunskaper om varje specifikt ämne.”
– Enkätsvaren visar att 100 procent av de svarande eleverna förstod vilken nivå de befann sig på. 90 procent tyckte att de vid samtalen fick konkreta tips av respektive lärare på vad de kunde utveckla och behövde arbeta mer med. Många föräldrar pekade på att utvecklingssamtalen kändes mer som ett samtal mellan alla parter.
– Det finns förstås en del svårigheter, främst logistiskt med att organisera och planera utvecklingssamtalen på det här viset. Det kräver mer tid och resurser, eftersom alla lärare tas i anspråk krävs det vikarier eller hemstudier. Det är komplicerat och kan vara besvärligt att få till men vi tycker alla att fördelarna överväger då vi ser att både lärare, elever och föräldrar upplever samtalen mer engagerande.
Hur har ert arbete förändrats av projektet?
– Genom att alla lärare är betydligt mer involverad i elevernas utvecklingssamtal har även arbetet inför utvecklingssamtalen integrerats i det naturliga flödet för samtliga lärare. Vi upplever också att det här sättet att arbeta känns mer transparent.
Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?
– Coronapandemin har förstås ställt till det och nu genomförs utvecklingssamtalen digitalt och på det tidigare sättet. Vår förhoppning är vi så småningom ska kunna ha samtalen enligt den nya modellen fast digitalt. Vi tror att det går att lösa men riktigt där är vi inte ännu.
Mikael Sjöström är legitimerad 1–7 lärare och arbetar idag som förstelärare på Neglinge skola.
Birgitta Torstensson är legitimerad 1–7 lärare och arbetar idag som förstelärare på Neglinge skola.