Arbetssätt, arbetsform och vägledningstid – vanliga inslag på schemat i skolor med ökat friutrymme

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Några forskarkollegor sökte pengar och när jag fick höra om det så blev jag intresserad. Jag har själv arbetat som lärare och hade en bild av schemat och timplanens styrning, så det var spännande att se vad som händer när man har en läroplan att följa men själv kan välja hur man vill använda tiden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vad skolor utan timplan väljer att avsätta lektionstid till på schemat, och hur elever kan uppleva någraav de lektioner som tilldelas på deras schema.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har samlat in scheman från skolor som hade fria scheman och skolor som hade vanliga scheman. Det jag såg var att man dels har ämnen på schemat, som man har i vanliga skolor men att man också använder en mångfald andra beteckningar. Jag räknade till 170 olika beteckningar.
– När man väljer att inte schemalägga ett ämne så lägger man oftast en metod eller en arbetsform istället. Och att man i vissa fall schemalägger socialt lärande eller etik och moral”, så att läroplanen på något sätt syns på schemat.

Vad överraskade dig?

– Dels var det den stora mångfalden av olika beteckningar, 170 stycken, dels att det vanligaste utöver ämnen var att schemalägga en specifik metod eller en arbetsform. Även om eleverna har matematik eller svenska så har man enligt schemat på förhand bestämt att de ska arbeta på ett visst sätt, till exempel Individuellt arbete..

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar inom skola och jobbar med scheman. Jag kan också tänka mig att det kan väcka en del tankar hos skolpolitiker.