Höga krav stressar unga tjejer
Psykisk ohälsa och stress hos unga kvinnor bör ses i ett brett perspektiv. Stressen hänger bland annat ihop med det moderna livet och mönstren för hur tjejer ska vara, konstaterar Maria Wiklund i sin avhandling ”Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagensungdomar”.
Född 1962i Luleå
Disputerade
2010-11-12
vid Umeå Universitet
Läs abstract och ladda hem avhandlingen nedan
Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens ungdomar
Varför blev du intresserad av ämnet?
Flera studier har visat på ökad stress och ohälsa bland unga. Som sjukgymnast har jag också settstressrelaterade problem hos yngre. Jag blev intresserad av att förstå problemet bättre och höraungdomarna själva prata om det.
Vad handlar avhandlingen om?
Om stress och hälsa bland ungdomar och unga vuxna, med fokus på unga kvinnor och tonårstjejer.Jag har dels djupintervjuat 40 unga kvinnor som sökt sig till en stresshanteringsgrupp påungdomshälsan, dels gjort en enkät bland 1 000 gymnasieelever, både tjejer och killar.
Vilka är de viktigaste resultaten?
På gymnasiet är 86 procent av tjejerna och 59 procent av killarna pressade av höga krav i skolan. Enstor andel rapporterar hälsobesvär, till exempel sömnsvårigheter, huvudvärk, oro och ångest. Två tilltre gånger fler flickor än pojkar upplever stressymptom.
Stressen kan kopplas till många olika områden i livet samtidigt; det moderna livet, genusordningenoch ungdomsåren.
Tjejerna lever ett hektiskt liv, med starkt individuellt fokus. De vill uppnå social status, se bra ut ochvara vältränade. De är effektiva, men känner stark press att konkurrera och prestera perfekt. Mångabär på en stor rädsla för att misslyckas. De tar mycket ansvar för att lösa egna och andras problem.De upplever höga, ibland motstridiga, krav på hur de ska vara, se ut och uppträda. Kraven kännsövermäktiga och följs inte heller alltid av ett bra stöd från vuxna.
Vad överraskade dig?
En del unga har upplevt sexuellt våld eller till exempel blivit hotade eller kontrollerade avpojkvänner. Jag var inte medveten om att det förekom i så unga år.
En annan sak var att flera tjejer redan i skolan börjat uppleva mer allvarliga stressproblem, tillexempel kollapsat fysiskt eller psykiskt. En del var sjukskrivna, vilket bland annat påverkar derasmöjligheter i arbetslivet.
Vem har nytta av dina resultat?
Yrkesgrupper i skolan. Skolhälsovården måste ha kompetens och resurser att möta unga medbåde fysiska besvär och oro eller ångest. Skolan som organisation kan behöva fundera överhur balansen mellan krav och stöd och bekräftelse ser ut.