När värderingar styr historieundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag började undersöka frågor kring framställningar av konflikt och krig i samband medmin D-uppsats i sociologi, direkt efter den 11 september 2001. Därefter började jag jämföraframställningar av historiska konflikter i läromedel och forskningen och skriv om Israel/Palestinakonflikten för min lärarexamen.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om framställningen av Israel/Palestina konflikten i SO och Historia för grundskolanssenare år. Dessutom har jag intervjuat ett antal SO-lärare för att ta reda på hur de undervisar omkonfliktens historia och på vilket sätt de utgår ifrån läromedlen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

För det första att glappet mellan forskningen och skolböckerna är stort vad det gäller konfliktenshistoria. För det andra att mycket av den skolkunskapen som förmedlas i böckerna och i lärarnasegna uttalanden bygger på ideologiska antaganden.
Som exempel pekar Michael Walls på att de flesta böcker utgår ifrån bibliska myter ochnationalideologi i framställningen av konflikten och det gäller även i framställningen avkonfliktparterna.
Det kunskapsglappet och den ideologiska framställning förstärks också av idén omkonfliktparternas rätt till samma anspråk på landet eftersom religion och nationalism framställs somsynonymt.

Vad överraskade dig?

Att strävan efter kritiskt tänkande och balans i den svenska läroplanen kring undervisningen omhistoriska konflikter undermineras av ideologiska antaganden och svag koppling till forskningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tycker att många SO-lärare kan dra nytta av den, genom att närmare undersöka många av deolika antaganden man gör när man undervisar om diverse historiska händelser.
Michael Walls poängterar samtidigt att det krävs en starkare länk mellan skola och forskning.
Till och med vid introduktionen av kurser vid högskolan kring kritiska textanalyser medskolböckerna i fokus.